Försvaret kan behöva satsa mer på att försvar via havet och luften än landgränser, beroende på om Natomedlemskapet blir verklighet, enligt Håkan Edström, docent och lektor vid Försvarshögskolan. Foto: Försvarsmakten/Försvarshögskolan

Försvar Partierna lägger lika mycket pengar på försvaret i sina budgetar. Men vad de vill använda dem till är högst osäkert, menar försvarsforskaren Håkan Edström:

– Det får man inte svar på, säger han. 

”Sverige lever i en ny och farligare verklighet”, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sitt tal under Folk och försvars rikskonferens i Sälen på måndagen där politiker, forskare och myndighetspersoner samlats för att diskutera försvarsfrågor. 

Sedan det senaste försvarsbeslutet som riksdagen fattade 2020 har det mesta vänts upp och ned. Då bedömdes Rysslands vilja att använda väpnat våld vara låg och deras militära kapacitet vara hög. Sverige ville ha ett försvarssamarbete med Finland och inte bli Natomedlem. Det visade sig inte stämma.
– Ryssland drar sig inte för att attackera civila mål och deras militära kapacitet var mycket lägre än vad man trodde. De geografiska förutsättningarna har förändrats för att vi ansökt om medlemskap i Nato, säger Håkan Edström, docent och lektor vid Försvarshögskolan. 

Oenig opposition

Budgetmässigt är partierna i stort sett eniga. I regeringens budget för 2024, som stöds av Sverigedemokraterna, avsattes 126 miljarder kronor till försvaret. Under 2024 kommer det att uppfylla Natos krav på att medlemmar avsätter 2 procent av BNP, enligt regeringen.

Oppositionspartierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet avsatte lika mycket i sina respektive budgetförslag. Miljöpartiet avsatte 1,8 miljarder kronor mer. 

I inställningen till Nato finns däremot oenighet. Håkan Edström kategoriserar M, L, KD och C som entusiaster. S och SD som pragmatiker, sedan de blev för ett Natomedlemskap 2022. V och MP kategoriseras som skeptiker. V är emot medlemskap och MP vill se partnerskap – men beslutade vid höstens kongress att acceptera medlemskapet och inte verka för ett utträde. 

Oenigheten kan få betydelse i politiska samarbeten framåt. Och det är långt ifrån säkert att Sverige släpps in i en nära framtid, menar Håkan Edström.

Överoptimism om Nato

– Den finns överoptimism om Natomedlemskapet, men vi har blivit en bricka i ett politiskt spel mellan Turkiet, USA och Ryssland. Vi måste ställa oss frågan vad vi ska göra om vi inte kommer med. 

Han tror att det kan gå så långt som till nästa val utan besked om medlemskap. Vid ett maktskifte kan Magdalena Andersson hamna i situationen att bilda regering med partierna till vänster som är skeptiska till Natomedlemskap och ett beslut att inte driva igenom medlemskapet är ett möjligt scenario, menar han. 

Partierna har inte svar på hur försvaret ska utformas för att möta den osäkra verkligheten framåt. Till exempel att ett Natomedlemskap innebär en helt annan gräns att försvara, jämfört med att som nu, ha landgräns mot två Natoländer. 

Värnplikt kan vara fel väg

–  Då måste de inse att ”fronten” är Åland, Gotland och Bornholm och att det är luften och havet som ska försvaras. Då är det till exempel luftvärn som kan köpas in för att försvara oss mot luftangrepp, säger han.

Vilken typ av försvar som behövs beroende på hotbilden – hur motståndare agerar och geografin omkring oss – tar inte partierna tillräcklig hänsyn till utan utgår från sin egen bild av hur de ser på försvar.

– Tittar man historiskt så har V och MP betonat värnplikt och ett allmänt försvar. Men tittar man på ”fronten” så är det flyg och flotta som behövs, vilket kräver mer teknisk professionalitet.

I sin rekommendation inför nästa försvarsbeslut har överbefälhavaren prioriterat flyg och flotta, enligt Edström.

– Han utgår från de nya realiteterna, det tycker jag är klokt. Att politiker förstår den logiken är jag inte så säker på, säger han.