Otrygga anställningar Var femte utrikesfödd arbetar otryggt och bland de födda utanför Europa är siffran ännu högre. En fjärdedel av utlandsfödda kvinnor som arbetar har en otrygg anställning, skriver Arbetet. 

Jämfört med dem som är födda i Sverige arbetar utrikesfödda 8,2 procent oftare under otrygga anställningsformer, rapporterar Arbete. Dit räknas provanställningar, vikariat, timanställningar, säsongsarbete, praktik och projektanställningar. Bland människor födda utanför Europa är skillnaden ännu större. Bland dem jobbar 32 procent under dessa anställningsformer jämfört med 13,6 procent av inrikesfödda.

Störst är skillnaden mellan utlandsfödda och inrikesfödda inom skola, vård och omsorg.
– De utrikesfödda har färre alternativ, de har större desperation att få ett jobb. Har man så dåligt förhandlingsläge, då är man beredd att ta de här jobben, säger Tomas Berglund, professor i sociologi på Göteborgs universitet och expert på tidsbegränsade anställningar, till Arbetet och tillägger:

– När man har ekonomisk otrygghet kan det få väldigt negativa konsekvenser för individer. Hälsa, framtidstro, familjebildning och att skaffa barn påverkas .

Arbetet har träffat en utrikesfödd kvinna som de väljer att kalla Fatima. I hemlandet var hon jurist men när hon kom till Sverige utbildade hon sig till undersköterska. Hon har arbetat inom LSS för samma arbetsgivare i fem år, men behövt arbeta på olika boenden utan att få en trygg anställning.

Halva lönen går till hyran, resten till mat, kläder och busskort till barnen. Ibland räcker inte pengarna och då måste Fatima låna från sin bror.
– Jag gråter ofta på bussen när jag ser barn gå med mamma eller pappa. Jag tänker då på mitt barn. Jag gråter nu nästan varje dag, Fatima till Arbetet.

Antalet tidsbegränsade anställningar ökade stort redan på 90-talet, och förra borgerliga regeringen gjorde det ännu lättare att anställa folk på otrygga kontrakt.
– Tidigare fanns det begränsningar men efter 2008 har det i princip släppts fritt, säger Tomas Berglund.