Utrikes Sex år efter att det folkliga upproret slogs ner hoppas oppositionen på maktskifte. Dagens Arena har intervjuat oppositionsledaren Dora María Téllez.
Dora María Téllez, en av Nicaraguas viktigaste oppositionsledare, ser positivt på en förändring i landet.
− Det råder inget tvivel om att ett maktskifte snart kommer att äga rum i Nicaragua, säger Dora María Téllez från sin exil i USA.
Sex år efter att president Daniel Ortega och hustrun Rosario Murillo brutalt slog ner det folkliga upproret i Nicaragua som bröt ut i april 2018, är det få som tror att 78-årige Ortega kan och vill ställa upp i presidentvalet 2026.
− Han är sjuk, uppvisar tydliga mentala problem och har inte visat sig för allmänheten på länge, säger Téllez.
Slagit ner på oppositionen
Ortega har varit president i fyra omgångar, de tre sista utan avbrott. Samtidigt har styret systematiskt slagit ner allt och alla som de inte själva kontrollerar och nu har turen kommit till den innersta kretsen.
− På sex år har allt gradvis förvärrats och nu har de skapat en polisstat med makt över hela statsapparaten, allt för att säkra familjedynastins överlevnad, säger Téllez.
Den senaste tiden har sonen Laureano Ortega lyfts fram kraftigt i offentligheten. Han har länge fungerat som de facto utrikesminister och i december efterträdde han Ortega som regeringspartiet Sandinisternas sekreterare. Samtidigt skyr den impopulära hustrun och vicepresidenten Rosario Murillo inga medel för att bli president.
Brott mot mänskligheten
Sedan den 18 april 2018, då studenter gick ut på gatorna i protest mot en pensionsreform och började dödas av polisen och paramilitära grupper, har regimen systematiskt och brutalt slagit ner på det ”konspiratoriska nätverket” mot styret.
Till konspiratörerna hör enligt regeringen alltifrån studenter, universitet, oppositionsmedier och journalister till politiska partier och fackföreningar, kyrkor och NGO:er – närmare 4 000 organisationer har tvingats stänga eller har kastats ur landet.
Under dessa sex år av terror har 355 personer dödats, hundratals har kastats i fängelse och torterats. För närvarande är 121 personer, som regimen betraktar som motståndare, fängslade, enligt en grupp experter utsedd av FN.
Gruppen, som sammanfattar att regimen har begått brott mot mänskligheten, rapporterar också att nästan en miljon – var sjunde nicaraguan – har flytt landet i en aldrig tidigare sedd exodus. Minst 317 har kastats ut ur landet, bland dem 16 katolska präster, och fråntagits sitt nicaraguanska medborgarskap.
Flögs ut ur landet
Till dem hör också Dora María Téllez, 68 år gammal. Hon är tidigare gerillaledare och var med att fälla Somozas diktatur 1979 tillsammans med bland annat Daniel Ortega som senare blev president. Under den så kallade sandinistrevolutionen var hon en av frontfigurerna men bröt senare med Ortega. Hon har sedan dess hört till de främsta motståndarna till sandinisterna, speciellt efter att Ortega blev återvald till president 2008 och sakta men säkert började undergräva demokratin.
Hon greps i juni 2021 inför presidentvalet i november samma år tillsammans med andra regimkritiker och var i 606 dagar inburad i landets mest beryktade fängelse El Chipote. Den 9 februari 2023 fördes hon plötsligt bort mitt i natten och sattes tillsammans med 221 andra politiska fångar på ett flyg till USA dit hon blev förvisad och, liksom de andra, fråntagen sitt nicaraguanska medborgarskap.
− Vi skulle aldrig ha släppts utan stor internationell påtryckning, säger Téllez som beklagar att fängelserna snabbt fylldes igen.
Lojalitet ingen garanti
Bland de fängslade finns nu även polis, militär och tjänstemän från rättsväsendet som regimen har börjat rensa ut i.
I november 2023 avsattes runt 1 000 tjänstemän från domstolsväsendet, inklusive ordföranden i Högsta domstolen, Alba Luz Ramos, en av Daniel Ortegas trognaste supportrar.
Ramos ersattes av viceordföranden, även han en av de lojala, men också denne hamnade nyligen i onåd och inkallades till polisförhör.
− De vet inte vad de är misstänkta för, det enda som är säkert är att lojalitet inte längre är en garanti för något, säger Téllez.
Polisen förlorade också sin civila status efter en reform av grundlagen i juli 2023 och leds nu av en säkerhetsrådgivare med ministerrang.
− Nu kontrollerar regimen alla institutioner och hela rättsväsendet är satt ur spel, sammanfattar Téllez.
Den demokratiska vägen
Det antas att Rosario Murillo står bakom utrensningarna.
− Hon eliminerar alla som inte är lojala med henne och sätter in sina egna oerfarna lakejer, säger Téllez.
Samtidigt har sonen Laureano Ortega de senaste månaderna blivit allt synligare. Han mottog bland annat Nikolaj Patrusjev, sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, då denne var på charmoffensiv i Latinamerika i februari. I Nicaragua, Rysslands närmaste allierade i Centralamerika, ingicks ett avtal om utbildning av polis och militär. Men Téllez tror och hoppas att det blir Murillo som ställer upp som presidentkandidat.
− Då får regimen inga röster, säger Téllez.
Murillo är impopulär och fruktad medan en del fortfarande ställer sig bakom Ortega. Men totalt har andelen partianhängare fallit dramatiskt från cirka 35 procent till 16 enligt den senaste gallupen.
− De har aldrig varit så svaga som de är nu, säger Téllez.
Hon hoppas också att en splittrad opposition lyckas organisera sig och ta fram en eller flera presidentkandidater.
− Vår enda möjlighet är att gå den demokratiska vägen och sätta in alla medel för att få fria, lagliga och legitima presidentval med internationell observation 2026. Vi måste börja förbereda oss nu, säger Téllez.
Text och foto: Erika Brenner
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
