Bild: Kristian Pohl / Flickr Sodexo Sverige
Bild: Kristian Pohl / Flickr Sodexo Sverige

Oranges hyrsjuksköterskor tjänar 18 kronor i timmen. Men den akuta personalbristen gör att allt fler landsting anlitar bemanningsföretag. »Inte rimligt i längden«, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström(S).

Dagens Arena rapporterade i förrgår om att bemanningsföretaget Orange, som hyr ut utländska sjuksköterskor till den svenska sjukvården, endast betalar 18 kronor i timmen till sina anställda. Nu har Gävle kommun just tecknat avtal med Orange inför sommaren, trots kritiken mot företaget. Anledningen sägs vara att man inte har något annat val då personalbristen är akut, rapporterar Vårdfokus.

– Vi vände oss först till de vi har ramavtal med, men ingen av dem hade några sjuksköterskor att leverera under sommaren, säger Anita Bjurström, HR-chef på Omvårdnad Gävle till Gävle Dagblad.

Enligt Gävle kommun var tiden så knapp att man åberopade »synnerlig brådska« och gjorde en direktupphandling – utan att förhandla med facket. Detta har fått Vårdförbundet att rasa.

–  Kommunen missade att förhandla med oss om upphandlingen. Vi är kritiska till att de väljer ett bemanningsföretag utan kollektivavtal. Vi har fått information från andra delar av landet om att Orange sjuksköterskor inte får samma löner och rättigheter som de svenska sjuksköterskorna, vilket de självklart ska ha, säger Anna Bergström, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg till Vårdfokus.

Enligt Arbetsförmedlingens årliga analys har bristen på sjuksköterskor aldrig varit så allvarlig i landet som nu. Att kommuner och landsting kan tvingas använda sig av bemanningsföretag som Orange för att lösa situationen är därmed inte unikt för Gävle.

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström vill inte kommentera Orange specifikt, men skriver i ett mejl till Dagens Arena att regeringen vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med personalbristen, så som att höja de generella statsbidragen till kommuner och landsting och att bygga ut sjuksköterskeutbildningen.

»Sedan måste annat göras också – inte minst av vårdens arbetsgivare som är de som styr över frågor så som exempelvis arbetsmiljö och anställningsvillkor«.

Att kommuner och landsting uppger att man inte har något annat val än att anlita bemanningsföretag på grund av personalbristen, ser han som problematiskt.

»Att vara beroende av bemanningsföretag för att klara grundbemanningen i ett normalläge kan aldrig vara rimligt i längden. I de fall det hänger ihop med sämre anställningsvillkor finns så klart också ett ytterligare problem. Det handlar dock i första hand om att lösa grundproblemen med kompetensförsörjningen, både möjligheten att rekrytera och behålla personal samt hur vi använder medarbetarnas tid«.

Han ser dock ingen anledning till oro beträffande patientsäkerheten i dag.

»Generellt sett är min bild att sjukvården klarar av situationen och löser bemanningen, även om det ibland bara kan ske med hjälp av mycket höga kostnader för bemanningsföretag. Så jag ser ingen anledning till någon allmän oro« skriver Gabriel Wikström.