Johanna Thagemark, Försäkringskassan.

AKTIVITETSERSÄTTNING Väldigt få unga med aktivitetsersättning går vidare till jobb. Men med rätt hjälp och stöd ökar chanserna rejält, visar resultaten av ett nytt projekt. 

Allt fler får aktivitetsersättning, och i fjol handlade det om över 38 000 unga vuxna. Det handlar om en ersättning för människor i åldern 19-29 år med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, och tanken är att man ska få hjälp till aktivitet under tiden. Många har diagnoser som autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller ångest- och stressyndrom.

Men Dagens Arena berättade i veckan att en tredjedel i gruppen inte har fått någon aktivitet alls, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Och bara fem procent går vidare till ett jobb efter att ha haft aktivitetsersättning.

Med bakgrund i ett regeringsuppdrag har nu Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med forskare utvärderat tre olika typer av insatser för att få unga i den här målgruppen i jobb. 1 000 personer med aktivitetsersättning i 25 olika kommuner i Sverige har deltagit, och slumpvis tilldelats en av de tre insatserna. Det handlar om metoderna Supported employment, Case management och Förstärkt samarbete.

Det sistnämnda är en metod som vanligen tillämpas av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på den minoritet av unga med aktivitetsersättning som i vanliga fall får en insats som är tänkt att leda till arbete.

Supported employment och Case management är mer personalintensiva insatser. Supported employment går ut på att ge snabb kontakt med arbetslivet, medan Case management bygger på att personen själv får välja ut vad vill ha hjälp med. Det kan handla om exempelvis sociala hinder som står i vägen för att kunna jobba.

Resultaten skiljer sig åt. Bäst klarar sig de unga som har haft Supported employment. Av dem hade 26 procent gått vidare till arbete med anställningsstöd efter 15 månader i projektet. I gruppen som fått insatsen Case management var motsvarande siffra 20 procent och för Förstärkt samarbete 18 procent.

80 procent av deltagarna i projektet var kvar i någon insats hos Arbetsförmedlingen efter 15 månader, och då räknas de som har fått jobb in.

– Vi är väldigt nöjda med de effekter som har visats när det gäller möjlighet till arbete. Det vi ser som ger effekt är ett tydligt arbetsplatsfokus. I vårt fall handlar det exempelvis om att göra studiebesök eller arbetspraktik, säger Johanna Thagemark.

Att de personalintensiva insatserna lyckas bäst och har skapat störst nöjdhet hos deltagarna gör att man bedömer den faktorn som viktig. I uppdraget från regeringen ingick också att utvärdera om de två personalintensiva insatserna var kostnadseffektiva, i förhållande till resultat. Lönesubventionen för anställningarna som deltagarna får är i snitt 70 procent.

– Vi visar att samhället tjänar på insatsen Supported employment eftersom 40 procent fler i den insatsen går vidare till jobb än i en mindre personalintensiv insats, som Förstärkt samarbete. Fler som har haft Supported employment går också vidare till mer långsiktiga subventionerade anställningar, säger Johanna Thagemark.

Vad som sticker ut är att resultaten för Supported employment är särskilt goda enbart tack vare att män har fått arbete. De som står bakom projektet har ingen förklaring till den könsfördelningen.

– Vi har gjort noggranna uppföljningar av insatserna, och prövat olika teorier som förklarar fördelningen. En teori var att männen har fått mer tid med personalen, men det var snarare kvinnorna som fått mer tid, säger Johanna Thagemark.

Inte heller har man hittat några skillnader i vilka typer av yrken kvinnor respektive män har sökt sig till, som skulle kunna förklara att männen oftare har fått jobb. De vanligaste yrkena bland deltagarna är lokalvårdare på förstaplats, följt av arbete på restaurang och i detaljhandel.

Johanna Thagemark säger att kurvan fortsätter att peka uppåt för de deltagarna i projektet, när det gäller att gå ut i arbete, men hon säger också att det här är en målgrupp som man behöver följa under ganska lång tid för att kunna se hur effekterna av insatser utvecklas. Förra veckan lämnades rapporten med resultaten över till regeringen, och vad de väljer att göra återstår att se.

– Det är verkligen min förhoppning att fler i den här gruppen ska få delta i någon insats för att komma i sysselsättning, säger Johanna Thagemark.