Filmen Indiens dotter har skapat debatt över hela världen. Den brutala gruppvåldtäkt som skildras har också tvingat Indiens regering att skärpa lagstiftningen. I dag får filmskaparen Leslee Udwin Anna Lindhs Minnesfonds pris.

Leslee Udwin kallar sig en global medborgare, en outsider. Hon är uppvuxen i både Israel och Sydafrika innan hon flyttade till London. När allt var nytt och konstigt började hon ställa frågor och ”vara jobbig”, vilket hon har fortsatt med.

– Chock är ett viktigt verktyg, vi är så härdade av vad som händer i världen i dag. Kvinnlig könsstympning pratar vi om lättvindigt, men hur går det egentligen till? frågar sig Leslee Udwin och ger mig en mycket grafisk beskrivning av ingreppet som svar på den egna frågan.

– Ja, du hör, vi måste chockas ut ur vår apati.

Hennes dokumentärfilm Indiens dotter skapade stor debatt över hela världen när den släpptes i våras. Filmen förbjöds i Indien och Udwin har ännu inte kunna återvända till landet. Filmen skildrar den våldsamma gruppvåldtäkt mot en 23-årig student på en buss i december 2012, som ledde till hennes död. Regissören lyckades få tillstånd att intervjua förövarna på det högsäkerhetsfängelse som de sitter på och det är främst dessa intervjuer som har upprört de som har sett filmen.

Leslee Udwin berättar att hon under intervjuerna tvingades ändra uppfattning om allt hon trodde att filmen skulle bli.

– De visade ingen ånger, inte för en sekund under de 31 timmarna som jag intervjuade dem. Innerst inne tyckte de inte att de hade gjort något fel. Det enda jag kände var en överväldigande känsla av medlidande. Och inte bara för de specifika personerna utan för världen, som så tydligt hade uppmuntrat dem att tänka på det sättet.

Men anledningen till att Leslee Udwin valde den historia som blev Indiens dotter var inte våldtäkten, utan de protester som följde den. Trots att de ibland blommat upp igen, nu senast med fallet där två systrar dömdes till våldtäkt för deras brors brott, så har protesterna tystnat.

Udwin är besviken över att engagemanget av den stora massan i Indien verkar ha svalnat. Protesterna som följde våldtäkten i december 2012 lyfte upp det utbredda våldet mot kvinnor på den politiska agendan. Resultatet blev några få lagförändringar, där till exempel definitionen av våldtäkt breddades. Våldtäkt inom äktenskap är fortfarande inte inkluderat i definitionen. Dödsstraff infördes för de våldtäkter som är repetitiva eller extra brutala. Leslee Udwin tycker att införandet av dödsstraff både är idiotiskt och kontraproduktivt.

– Jag tror att det maskerar det riktiga problemet. Det ger folk en falsk känsla av säkerhet när man säger att de här monstren inte längre finns i vår värld och att den nu är en säkrare plats. Men så är det inte. Det är ju samhället som har skapat de här monstren och de finns i miljoner, i dina grannar, i din familj, överallt.

De fyra män som dömts för den brutala våldtäkten väntar i dag på att deras fall än en gång ska överklagas. Rättsprocessen kommer att ta ytterligare ett par år år. Att rättssystemet i Indien är så pass långsamt är ett stort problem eftersom det påverkar anmälningsfrekvensen för våldtäktsfall negativt. Att offret skuldbeläggs är mycket vanligt.

Indiens dotter har varit Leslee Udwins liv sedan 2012, och hon är övertygad om att filmen har gjort skillnad.

– Jag har inte varit på en enda visningen av filmen, där det inte har fötts åtminstone en ny aktivist, säger hon.

Men det räcker inte. I insikten av vad som skapar monstren har hon nu gett upp film för ett tag, kanske för alltid. I stället kommer hon arbeta för en lösning.

– Film når bara vissa och vi måste nå alla. Det kan utbildning göra. Om det är obligatoriskt för våra barn att lära sig matematik så måste det vara obligatoriskt att lära sig att behandla andra med respekt.

Regissören har precis påbörjat arbetet med Equality Studies Global Initiative tillsammans med 20 visionärer och experter på mänskliga rättigheter, utbildning, genus och representanter från olika FN-organ. Målet är att om tre år ha tagit fram kursplaner, indelade i tre åldersgrupper, som arbetar mot könsstereotyper och för mänskliga rättigheter. Global genuspedagogik om man så vill. Leslee Udwin är hoppfull:

– Ja då, om två generationer kommer vi att ha förändrat världen!

I dag tilldelas Leslee Udwin Anna Lindhs Minnesfonds pris tillsammans med Camila Salazar Atías som är kriminolog och arbetar mot destruktiva subkulturer och gängkriminalitet.