Liberalernas Jan Björklund talar på Almedalen 2018

Almedalen 2018 Liberalernas Jan Björklund bjöd på stora ord som ackompanjerades med en EU-flagga som fladdrade i vinden. Publiken närmst scenen klappade med en intensitet som bara återfinns hos någon som berörts på djupet. Längre bak pratades det mest fotboll.

Fotbollsvinsten låg som en galet bra löneförhöjning i luften inför Liberalernas Jan Björklunds tal på stora scenen i Almedalen. Sverige är i kvartsfinal och det lite mulna och kalla vädret är det ingen som noterar.

Tyvärr lyckas för-talaren att så när på döda allt vad humör heter, men när väl Björklund kliver in på scenen till tonerna av Samir och Viktors VM-låt och med blågula, leende liberaler på bild i bakgrunden och skjuter av några givna fotbollsreferenser är stämningen ett faktum igen.

Jan Björklund är den partiledare som av årets deltagare har talat från just den här scenen flest gånger – hela 10 tal har det hunnit bli. Förra året hade han dessutom näst störst publik av alla partiledarna, med 2 500 personer bänkade. Bara Annie Lööf lockade fler det året.

I år är de officiella pubilksiffrorna 2 700. Kanske är det för att Sverige gått till kvartsfinal, kanske är det för att det är valår, kanske är det för att liberala värden är hotade och att människor sluter upp bakom »frihetens ideologi«.

Frågar man Björklund är svaret självklart. I hans stämma finns engagemang och stora ord och den publik som är på plats är trogna fans som spontant klappar och tjoar.

Jan Björklund pratar mycket om liberalismen och hotet mot den liberala ideologin från den nationalistiska högern, som vill stänga gränserna och gå ur EU.

– Vi liberaler ställer från och med idag om vår valrörelse. Vi har hittills sagt att den ska domineras av skolan och integration. Men till detta fogar vi nu en tredje valfråga: det svenska EU-medlemskapet. Sverige ska inte bara stanna i EU, Sverige ska inom fem år tillhöra EU:s absoluta kärna.

Europa och EU är, enligt DN, bland de ord som Björklund använder mest under de 30 minuter han talar. Jan Björklund påminner lyssnarna om liberalismens vinster och varför Sverigedemokraterna är partiets största antagonister.

Liberalernas interna eftervalsanalys 2014 sa att partiet hade varit för otydliga. »Vi måste bli bättre på att sätta in sakfrågorna i en sammanhängande berättelse« och på att »förklara hur vår politik på olika områden hänger ihop med vår ideologi« hette det i årets valstrategi.

Det är den berättelsen man berättar nu. Redan innan talet stod det tämligen klart att ämnesområdena som skulle komma att beröras var liberalismen, EU, skolan och Alliansen. Så blev det också. Det kan låta tråkigt, men Jan Björklund levererar ett ideologiskt tal som brinner och som får publiken att klappa med en intensitet som bara återfinns hos någon som berörts på djupet.

Alliansen har haft ett par turbulenta dagar bakom sig och kanske är det därför Björklund använder Alliansen endast som trampolin för att positionera sig mot SD. En positionering som drog ner starkast applåder och hejarop.

– Vi liberaler kan kompromissa med någon som har en annan syn än oss på pappamånader eller en annan syn på höghastighetståg, men vi liberaler kan faktiskt inte kompromissa med någon som anser att judar och samer inte är svenskar.

Om början av talet är passionerat och ideologiskt, medryckande och inspirerande så är slutet lite mer krystat.

Jan Björklund avslutar med att prata kort om skolan, om försvaret, LSS och varför Liberalerna behövs i riksdagen.

»Liberalerna behövs i regeringen för att försvara försvaret, för att vårda vården, för att regeringen ska jobba för jobben«

Men de sista avslutande meningarna ger honom dock stående ovationer.

– Aldrig under mitt politiska liv har grundläggande liberala värderingar varit så hotade. Det handlar om vilka värderingar som ska hålla ihop världen, hålla ihop Europa och hålla ihop det Sverige som våra barn ska växa upp i. Aldrig har mitt politiska engagemang känts så viktigt som idag.

Lagom till talets slut har solen börjat skina och en förnöjsamhet råder i publiken – om det beror på en känsla av glad stolthet över segern mot Schweiz, eller för att Jan Björklund fått än att känna att Sverige tillhör de goda krafterna, är svårt att veta.

TALET I KORTHET

VÄDRET | Mulet och 16 grader

PUBLIKKONTAKT | Omöjligt att misslyckas efter Sveriges vinst mot Schweiz, men det är också många trogna Liberaler på plats

TEMA | Hotet mot den liberala ideologin

BLOCKGEMENSKAP | Alliansen nämns egentligen bara med en mening: »De senaste dagarna har inte varit Alliansens bästa«, resten av passagen handlar om att L inte tänker samarbeta med SD.

LÖNTAGARPERSPEKTIV | Inget.

UTSPEL | Liberalerna vill se ett bidragstak, och kommer kräva det i förhandlingarna med Alliansen. Konkret betyder utspelet att kommuner ska ge de med försörjningsstöd en lägre ersättning för boende än vad man gör i dag. Nämns ingenting om i talet.

ROLIG | Lite småskoj i början med kommentarer kring fotbollsvinsten.

»Ingenting känns omöjligt för Jannes gäng, vi kan vinna det här, rödklädda och grönklädda motståndare besegras utan problem, genom att vara starka på mittfältet växer vi oss större. Ett starkt försvar är alltid grunden, och det krävs att alla ha frihet att våga göra det lilla extra.«

PERSONLIGT | Talet var tänkt att börja med en personlig anekdot, som nu istället fick komma efter putslustigheterna om fotbollen. Björklund pratar om sin fru, dåvarande flickvän, som han körde med i genom Europa 1986.

»Vi hade just träffats, det dröjde sex år till innan vi gifte oss, men vi kallar det ändå vår smekmånad – för det var det vi ägnade oss åt.«