Barn i hushåll med ensamstående och utrikes födda föräldrar halkar efter. Sedan 1998 har andelen med låg inkomststandard ökat från drygt 30 till mer än 40 procent. 

I de flesta samhällsgrupper har inkomstutvecklingen varit god sedan 1998. Andelen hushåll med hög inkomststandard har ökat från sju procent 1995 till 48 procent 2011. Dessutom har andelen barn i familjer med låg inkomststandard minskat under samma period från 18 till åtta procent, visar en aktuell statistiksammanställning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

–  Det har att göra med att det har varit en god inkomstutveckling i Sverige. I hushåll där båda föräldrarna jobbar har man haft bra löneökningar, inte så hög inflation, och de sista åren även skattesänkningar som gör att man har mer pengar att röra sig med, säger Petter Lundberg, som arbetar med ekonomisk väl­färds­statistik på SCB, till Dagens Arena.

Men samtidigt har skill­naderna mellan barn­familjer i olika grupper ökat. De som har märkt av det mest är barnfamiljer med ensamstående eller utrikes födda föräldrar.

– De senaste åren har man kunnat se att det är större skillnad mellan de som har ett arbete och de som inte arbetar. Och det är en högre andel bland framför allt utrikes födda som inte har ett arbete än bland de som är svenskfödda, säger Petter Lundberg.

Även om inkomstutvecklingen har varit god för de flesta de senaste 15 åren skedde ett trendbrott 2007. Då ökade andelen hushåll med låg inkomststandard från sex till åtta procent. Vad det beror på har SCB inte analyserat närmare.

–  Det var ju en kris runt 2007–2008 som skulle ha kunnat påverkat att andelen med låg inkomststandard ökade eftersom arbetslösheten växte. Regeringens förändringar av ersättningssystemen skulle kunna ha påverkat, men vi har inte gjort den analysen alls, säger Petter Lundberg.