SWE EU Press

ANALYS: Dagens Arena har bett tre professorer i USA att analysera uttalanden om etnicitet yttrade av moderata statsråd. ”I USA skulle en politiker, oavsett parti, förlora jobbet omedelbart” säger Joseph Lowndes vid University of Oregon om Tobias Billströms uttalande i måndagens DN.

Joseph Lowndes, Dan T. Carter och Frances Negrón-Muntaner är respekterade akademiker som verkar i skärningspunkten där frågor om etnicitet och politik möter politiskt språkbruk (se faktaruta). Via e-postkorrespondens har de fått tre uttalanden översatta och förklarade i respektive kontext.

Tobias Billströms uttalande om människor som gömmer papperslösa, där migrationsministern gör skillnad mellan en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern och landsmän till de papperslösa, väcker starkast reaktioner.
”Han länkar tydligt den svenska nationella identiteten och det legitima hemmahörandet till fenotypiska indikatorer som hår- och ögonfärg. Det är uppseendeväckande att just en migrationsminister uttrycker sig på det sättet. I USA skulle en politiker eller tjänsteman, oavsett parti, förlora sitt jobb omedelbart för ett sådant uttalande”, skriver Joe Lowndes.

Dan T. Carter framhåller Billströms användande av kodord som ”trevlig”, ”blond”, ”svensk dam” och ”50-60 årsåldern”.
”Forskare i USA som sysslar med ras och etnicitet har sedan länge diskuterat användandet av ett kodat språkbruk (med speciella kodord) som inte är rasistiskt rent tekniskt, men som syftar till att framkalla rasistiska känslor hos dem som lyssnar”, skriver Dan T. Carter angående Billströms uttalande.

Fredrik Reinfeldt har avfärdat att det skulle råda massarbetslöshet i Sverige. ”Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet”, sa statsministern.
”För det första refererar han till etniska svenskar som ’vi’. För det andra gör han precis som Billström och likställer nationen Sverige med en etnisk identitet – så att arbetslöshetssiffror bara blir meningsfulla inom den etniska gruppen, inte utanför den”, skriver Joe Lowndes.

”Att avfärda en sysselsättningskris bland dem som inte är ’etniska svenskar’ är detsamma som att påstå att frågan inte är viktig eftersom de där människorna är inte som oss och de räknas inte”, menar Dan T. Carter.

Professorerna fick även ta ställning till Beatrice Asks svar på Jonas Hassen Khemiris uppmärksammade öppna brev i DN. I brevet föreslår författaren retoriskt att de två kan byta skinn. Justitieministern menade dock att Hassen Khemiris artikel ”andas att han har mycket erfarenhet och att jag som politiker skulle sakna det.” Det är felaktigt, menar Ask, eftersom hon var utbytesstudent i USA på 1970-talet och bodde hos en svart familj i ett svart område och gick i en skola där 70 procent var svarta. ”Alltså har jag bilden ganska klar för mig hur det kan vara”, menade Ask.

Joseph Lowndes anser dock inte att Asks upplevelse som utbytesstudent kan jämföras med att vara en icke-vit person i ett land där majoriteten är vit.
”Hennes erfarenhet som en vit svensk i en svart familj i ett svart område kan i bästa fall ge henne en begränsad inblick i hur det är att vara en icke-vit medborgare i ett land som ser sig självt som vitt”.

Frances Negrón-Muntaner framhåller att Asks kommentarer tyder på att hon ser rasism som något som händer någon annanstans, särskilt i USA, och att det endast är ett problem mellan vita och svarta.
”Men Europa har sin egen historia av rasism och rasism tar sig många uttryck. Till exempel så kategoriseras inte människor bara genom fenotypiska skillnader som hudfärg eller mörkt hår, utan också genom stigmatisering av språk, religion, klädesval, nationellt ursprung eller kulturella sedvänjor”, skriver Frances Negrón-Muntaner.

Dan T. Carter berättar att han var aktiv i medborgarrättsrörelsen på 1960-talet. Då upplevde han på mycket nära håll hur landets afro-amerikaner var föremål för diskriminering. ”Men det är helt annorlunda att observera – låt vara med sympatiska förtecken – en sådan rasism och diskriminering, och faktiskt uppleva konsekvenserna” skriver Dan T. Carter.

På en öppen följdfråga om vad dessa uttalanden signalerar i ett land som Sverige – som omvärlden ofta uppfattar som öppet och modernt – svarar Frances Negrón-Muntaner att ”den nuvarande styrande klassen i Sverige verkar ha svårt att acceptera en verklighet där nästan en tredjedel av befolkningen har invandrarbakgrund, helt eller delvis.”

Som förklaring till regeringen Reinfeldts agerande föreslår Negrón-Muntaner att regeringen vill avvärja en rädsla för hur nya svenskar kommer att rubba gamla privilegier. Lösningen blir en diskurs som likställer medborgarskap och tillhörighet med ”super-vithet” (inte bara vara vit, utan även blond och blåögd). Det idégodset har varit själva kärnan i samband med erövringar, slaveri och folkmord över hela världen, skriver Negrón-Muntaner.

Hon framhåller även att ingen statsbildning i längden har råd att diskriminera en tredjedel av den egna befolkningen – priset blir väldigt högt till slut.

Joseph Lowndes använder den öppna frågan till att göra en jämförelse med USA.
”Ett av de största hindren för att konfrontera och övervinna rasismen i USA historiskt har varit en nationell övertygelse om att USA är en nation som alltid står för frihet, demokrati och jämlikhet. Denna tro på vår egen oskuld har gjort förekomsten av en vit överhöghet mycket svårare att se och acceptera, och därför att förändra”, skriver Joseph Lowndes.

Under gårdagen uttryckte en rad moderata kommunalråd sitt stöd för Tobias Billström. Samtliga var vita män, huvudargumenten var att debatten måste få föras och att problem annars sopas under mattan.

Argument som förde tankarna till en tro på en perfekt demokrati och den egna oskulden.