Bild: Kollage.

Sedan den nya regeringen tillträdde har man skrotat en rad utredningar. Det handlar  om alltifrån åtgärder mot social dumpning och segregation till om sjuk- och aktivitetsersättningen skulle räknas ut på ett nytt sätt. Dagens Arena har listat utredningarna. 

Motverka social dumpning

Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, satt som särskild utredare för utredningen om att motverka social dumpning. Syftet var att se över hur pass stort problem det är i Sverige, med utsatta grupper som får hjälp av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. 

– Efter ett halvår kunde vi konstatera att det var väldigt vanligt i vissa kommuner. Några kommuner fick ta emot ganska många människor, säger Lena Nyberg.

Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: MUCF.

 

Utredningen hann även konstatera att det finns ett stort problem för de kommuner som fått ta emot många asylsökande och kvotflyktingar som varit i Sverige i två år, men även andra socialt utsatta grupper. 

– Det är en utmaning för kommuner som får ta emot individer med stödbehov. Det ställer socialtjänsten, skolan och arbetsmarknadsinsatserna på sin spets. Men det är också en utmaning för individerna själva. De flyttar från kommuner som ofta har dåligt med bostäder men god tillgång på arbetstillfällen, till kommuner med fler bostäder men ingen arbetsmarknad att etablera sig på, säger Lena Nyberg.

Utredningen konstaterade också att den här typen av flyttningar motverkar de mål som riksdagen har satt upp. Allt mellan integration, skola, förebyggande tankar kring ungas chanser i samhället och att flyktingar ska fördelas jämnt mellan kommunerna.

 Men så ringde en tjänsteman från regeringskansliet i december och sa att utredningen skulle läggas ned. 

– Det är klart att det blir en besvikelse att inte få fortsätta när du är mitt uppe i spännande arbete om ett samhällsproblem att lösa. Det verkar ovanligt överhuvudtaget att lägga ned utredningar så här, det är inte legio, säger Lena Nyberg. 

Ett statligt ägt fastighetsbolag för ett starkare och tryggare Sverige

Den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Leif Jakobsson satt som utredare i utredningen om ett statligt fastighetsbolag. Syftet var att undersöka om ett sådant skulle kunna vara ett effektivt sätt att förebygga och motverka segregation och brottslighet. Men utredningen hann aldrig komma igång, säger Leif Jakobsson.

– Det har pratats i 20 år om att staten måste steppa in i bostadspolitiken. I Danmark är staten med och bygger om och river. Det är kontroversiellt men det handlar om att finns statliga pengar för omgörningar av bostadsområden, säger Leif Jakobsson.

Leif Jakobsson. Foto: Sveriges Riksdag.

 

Frågan var om staten kan ta ett ansvar och vara koordinator genom att äga en del av fastigheterna i bostadsområdena. Det handlade inte bara om att förbättra bostäderna utan hela området med skolor och kommersiellt service.

– Tanken var inte att staten ska ta över allting utan vara en stark part i att driva förbättringen av bostadsområden, säger Leif Jakobsson.

Han anser att det är tydligt att regeringen vill ha en annan inriktning, men menar att frågorna och problematiken kvarstår.

– Just de här delarna att förbättra livsvillkoren så att människor får andra alternativ än att lockas av gängkriminalitet, det går man inte vidare och tittar på. Alla är överens om att vi behöver fler poliser och repressiva åtgärder, men det löser inte det långsiktiga, säger Leif Jakobsson.

Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption

Leif Jakobsson satt även som utredare för denna utredning. Syftet var att ta fram åtgärder för att att motverka otillåten påverkan och korruption i statlig, kommunal och regional verksamhet samt näringsliv – med särskilt fokus på offentligt finansierad verksamhet. 

Leif Jakobsson berättar att planen var att framför allt titta på skolan. Exempelvis om marknadisering och vinstintressen gjort att betygsinflation från privata skolor sprider sig till de kommunala då de konkurrerar i samma valsystem.

Utredningen kom igång i september och hann inte göra mer än en del grundarbete innan den skrotades i december, säger Leif Jakobsson.

– Jag blev uppringd av statssekreteraren dagen efter regeringsbeslutet att lägga ned utredningen. Vilket är konstigt, det är vanligare med tilläggsdirektiv. Jag hade startat ett sekretariat och hade två veckor på mig att samla ihop alla papper, de hade bara kunnat byta ut mig, säger Leif Jakobsson. 

Analysen och förslagen skulle ha presenterats i januari 2024. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att utredningen var för mycket av en ”allmän kartläggning” och att regeringen vill ta ett bredare grepp om frågan, och även utreda tjänstemannaansvaret, påföljder om en tjänsteman begår fel.

En mer ändamålsenlig beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning

Eva-Lo Ighe, generaldirektör och chef för Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, satt som utredare för utredningen om en mer ändamålsenlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med utredningen var att stärka den ekonomiska tryggheten för personer har sjuk- och aktivitetsersättning. En av frågorna som skulle besvaras var om det fanns behov av att förändra beräkningen av ersättningarna för att öka följsamheten mot inkomstutvecklingen i övriga samhället.

– När det gäller indexeringen av både den inkomstrelaterade ersättningen och garantiersättningen hade man också intresse av att se över balansen mellan garantiersättning och inkomstrelaterad ersättning, särskilt om jag hade lagt förslag om förändringar på dessa områden, säger Eva-Lo Ighe. 

Eva-Lo Ighe, generaldirektör ISF. Foto: Rickard Kilström.

 

Utredningen hade just identifierat databehovet och kommit så långt att Eva-Lo Ighe bara behövde trycka på knappen för att skicka iväg beställningen. Men då hon vet att utredningarna ska ge svar på regeringens frågor och ligga i linje med dess politik, och det fanns en risk att utredningen skulle läggas ned eller få förändrade direktiv i och med maktskiftet, avvaktade hon med att skicka iväg beställningen för att inte slösa skattepengar.

– Kort efter fick vi beskedet att utredningen ska läggas ned, säger hon. 

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har sagt till tidningen Altinget att ”en generell inkomstindexering av sjuk och aktivitetsersättningen är inte förenligt med en återupprättad arbetslinje.”

Det är ingenting som förvånar Eva-Lo Ighe.

– Regeringen vill utreda frågor som är angelägna för den att få svar på och som ligger i linje med dess politik, säger hon.

En utvecklad öppen fritidsverksamhet för ungdomar

Syftet var att identifiera hur den öppna fritidsverksamheten kan bli en mer tillgänglig och jämlik verksamhet. Och undersöka om den kan inkluderas i det vålds- och brottsförebyggande arbetet.

Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen

Syftet med utredningen var att granska det aktuella vetenskapliga kunskapsunderlaget för den metod Rättsmedicinalverket tillämpar för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har uttryckt sig kritiskt mot åldersbedömningarna, och menar att metoden i dag är osäker. De kallar beslutet att lägga ned utredning för ”obegripligt”.

En effektiv beskattning när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster som upparbetats i Sverige flyttar ut

Syftet var att lämna förslag på ett system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige, så att de kan beskattas för kapitalvinster som upparbetats här.

Bättre verktyg för att minska och motverka boendesegregation

Syftet var att ta fram verktyg för att stärka arbetet med att minska och motverka segregation i samhällsplaneringen. Och redogöra för hur det går med arbetet med att säkra att hyresgäster kan bo kvar efter bruksvärdeshöjande renoveringar.

Vita certifikat

Utredningen tillsattes så tidigt i oktober 2021, men fick ett abrupt avslut i december förra året. En särskild utredare skulle föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Enligt direktivet var syftet att få fram ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel för att snabbare energieffektivisera Sverige, se. till att de klimatpolitiska målen nås och ”underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället”.