Foto: Socialdemokraterna/ Pixabay/ Stockholms universitet

EU 2024 Kan den svenska kollektivavtalsmodellen samexistera med arbetsrättsliga lagar på EU-nivå? Dagens Arena har pratat med Socialdemokraternas kandidat Johan Danielsson och arbetsrättsjuristen Erik Sinander inför Europaparlamentsvalet på söndag.

Fack och arbetsgivare har länge varit motståndare till EU-lagstiftning på det arbetsrättsliga området, då man menar att den typen av lagar riskerar att hota den svenska kollektivavtalsmodellen. 

Målar in sig i ett hörn

Men Erik Sinander, arbetsrättsjurist vid Stockholms universitet, menar att det är en alltför defensiv syn på frågan.

– Det fanns från början ett kategoriskt avfärdande av ett sådant regelverk och det tycker jag är fel. Man är ofta väldigt negativt inställd till sådana här förslag utan att själv försöka vara med och påverka dem och det blir inte särskilt konstruktivt. EU-rätten har företräde framför svensk rätt. Då är det bättre att påverka och se till att kollektivavtal och kollektiva rättigheter får skydd. Om man kräver undantag finns det risk att man målar in sig i ett hörn, säger han. 

Ett exempel där parterna på svensk arbetsmarknad varit motståndare till EU-lagstiftning är det så kallade minimilönedirektivet, om en lagstadgad minimilön i EU. Ett förslag som trots protester från svenska fack och arbetsgivare till slut röstades igenom i höstas. 

– Ambitionen med direktivet, att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för arbetare är bra. Men det måste gå att kombinera med kollektivavtal. Den här modellen satte fingret på en grundläggande konflikt mellan kollektivavtal och lagstiftningslösningar. Vi måste hitta en lösning så att nya lagar på områden vi vill reglera i avtal blir dispositiva, det vill säga att vi får möjlighet att anpassa dem i våra kollektivavtal, säger Johan Danielsson, andranamn på Socialdemokraternas lista och LO:s kandidat inför EU-valet, till Dagens Arena.  

Inkludera kollektivavtal

Men i stället för att plädera för att Sverige ska få olika undantag borde fack och arbetsgivare i stället arbeta för att inkludera den svenska modellen i europeisk lagstiftning, enligt Erik Sinander. Något som också lyckades i förhandlingarna kring minimilönedirektivet. 

– Jag tycker att Sverige bör prata om hur EU-arbetsrätten ska se ut, inte bara svenska undantag. Vi borde prata om vilken framtid den svenska arbetsrätten har i EU. I minimilönedirektivet står det att man ska främja kollektivavtalsreglering, så där har man lyckats. För att kollektivavtalsmodellerna ska ha en plats i framtiden är det viktigt att man bygger en infrastruktur.

Finns det inte en risk att om Sverige går med på den här typen av lagstiftning så kommer politikerna i Bryssel få allt mer makt över lönebildningen i Sverige vilket riskerar att urholka den svenska kollektivavtalsmodellen?

– Det finns en grundläggande skillnad mellan EU-rätt och svensk arbetsrätt. EU- rätten utgår från en individuell syn på arbetsrätt medan svensk arbetsrätt utgår från en kollektiv syn. Det betyder inte att det inte går att få in kollektiva perspektiv inom EU:s arbetsrätt, men för att få det måste Sverige vara med och påverka. Det går inte att i längden kräva i undantag. I stället måste man lyfta kollektivavtalsfrågor och lägga grunden för det på EU-nivå. Ett offensivt sätt är att framhäva kollektivavtalsrätten och att den kan trumfa andra rättigheter. Man skulle kanske till exempel kunna ha ett direktiv som skyddar kollektivavtal.

Johan Danielsson tycker att det är bra att EU-parlamentet driver frågor som kan förbättra villkoren för arbetstagare. Bara det görs på rätt sätt. 

– Det viktiga är att vi hittar ett permanent sätt där vår kollektivavtalsmodell kan samexistera med sociala krav och ambitioner på europeisk nivå, säger han.