Metta Fjelkner. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin

Jan Björklund vill skärpa kraven på att bli lärare. Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, är försiktigt positiv.

De senaste veckorna har flera allvarliga brister i svensk skola avslöjats. Senast på torsdagen rapporterade Dagens Nyheter att 96 procent av 745 granskade skolor inte håller måttet. På fredagen svarar utbildningsminister Jan Björklund (FP) på kritiken. Han öppnar då för att skärpa kraven för att komma in på lärarutbildningen:
– Det är mycket bekymmersamt. Att lärarutbildningen är så oattraktiv är ett av Sveriges största strategiska problem. Det är allvarligt, säger Jan Björklund.

– Det räcker inte med att en person som ska bli gymnasielärare i matematik bara har godkänt betyg i matte – det är inte tillräckligt. Här ska vi nu titta på om man till exempel måste ha lägst C i betyg för att komma in. Vi vill höja ribban. Dagens antagning till lärarutbildningen är inte rimlig, fortsätter Jan Björklund.

På Lärarnas Riksförbund är ordförande Metta Fjelkner tydlig med att det måste bli svårare att komma in på lärarutbildningen.
– Ambitionen måste vara att det ska vara svårt att komma in på lärarutbildningen. Så var det tidigare och så är det exempelvis i Finland och flera andra länder. Jag instämmer i att det ska vara svårt att bli lärare. Helst ska det råda konkurrens om platserna på lärarutbildningen.

– Sedan, vad som är hönan och ägget i det här, vad som krävs för att det ska bli konkurrens om platserna inkluderar också att när man väl är färdigutbildad ska man få ett jobb som är välavlönat och som är attraktivt när det gäller arbetsmiljövillkor.

Metta Fjelkner säger dock att hon i dagsläget inte kan bedöma om det är rätt – som Björklund föreslår – att kräva att personer som ska läsa exempelvis till mattelärare också måste ha minst C i matte på gymnasiet.
– Ska man bli matematiklärare på gymnasiet då menar jag att det är rimligt att man dels är intresserad av ämnet matematik. Dels att man har en kompetens att man kan vidareutbilda sig på ett sådant sätt att man verkligen blir en bra lärare i matematik.

– Jag tycker att man kan vända på argumentationen och säga att det ska bli lika svårt att komma in på lärarutbildningen som det är att komma in på Handelshögskolan i Stockholm.

Om man har liknelsen med Handelshögskolan, de eleverna kommer att gå vidare till välavlönade anställningar, medan de som examineras från lärarutbildningen går till anställningar där löneutvecklingen ser ut på ett helt annat sätt.
– Det är det vi måste ändra på. En gång i tiden var det ett välavlönat jobb. Staten måste intressera sig mycket mer för löneläget i skolan. Skolan är ett nationellt intresse och det är viktigt att de ansvariga inser det.

– Vill man ha duktiga personer som söker till lärarutbildningen för att undervisa i exempelvis matte, då måste det vara en utbildning som kan konkurrera med låt säga civilingenjör- och arkitektutbildningen.