Skulder Antalet svenskar som är överskuldsatta har ökat kraftigt sedan 2019. Nu är siffran den högsta på 20 år. Det visar en rapport från Sveriges Stadsmissioner. Där pekas en urholkad välfärd parallellt med en avreglerad kreditmarknad ut som orsak.
Antalet personer som är så kallat överskuldsatta, att man har en skuld hos Kronofogden eller är i skuldsanering, har ökat med 13 procent sedan 2019. Det visar statistik i nya Fattigdomsrapporten från Sveriges Stadsmissioner. Förra året var omkring 500 000 personer, 5 procent av svenska befolkningen, överskuldsatta. Det är den högsta siffran på 20 år.
– Från 2019 och framåt har Sverige genomlevt en svår lågkonjunktur, och de som drabbats hårdast är alla privatpersoner, vi konsumenter och löntagare. Det är en konsekvens av att reallönerna inte gick upp lika mycket som inflationen. Då har de med lägst inkomster i desperation fått ta till kortsiktiga lösningar för att klara av en kämpande vardag, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges Stadsmissioner.
Sedan 2021 har antalet personer som lever i materiell och social fattigdom mer än fördubblats, från 3 procent till 7 procent av befolkningen. Det motsvarar omkring 730 000 personer, enligt SCB. Den som lever i materiell och social fattigdom har inte råd med minst fem av tretton utpekade utgiftsposter, till exempel lån, räkningar, att äta näringsriktig mat eller att hålla bostaden tillräckligt varm.
Detta är ett direkt fattigdomsmått, förklarar Jonas Rydberg, som baseras på vad folk uppger att de har råd med och vad som är en skälig levnadsstandard. Samtidigt visar det indirekta fattigdomsmåttet från SCB, som baseras på inkomster, att fattigdomen minskar i Sverige. Jonas Rydberg framhäver att det indirekta måttet inte tar hänsyn till skuldproblematiken.
– Det är uppseendeväckande hur tydlig korrelationen är. Vi har en halv miljon överskuldsatta i Sverige, då förstår man siffran 730 000 i materiell och social fattigdom. För det spelar ingen roll om du har jobb och inkomst om du har stora skulder. Det är en svaghet med det indirekta måttet, att man inte ser skulderna. Det är fler och fler som kommer till våra verksamheter och berättar om att de har problem med skulder, säger Jonas Rydberg.
Stora samhällskostnader
Han poängterar att det inte bara är ett personligt problem, utan ett strukturellt samhällsproblem. I takt med att kreditmarknaden avreglerats i Sverige och personer som inte har en chans att betala tillbaka lånet ändå beviljas det har välfärdssystemen urholkats, menar Jonas Rydberg.
– Det är en olycklig utveckling. Människor i svagast ställning tvingas ta panikbeslut. Det är ingen lyxkonsumtionsskuld utan en överlevnadsskuld. Vi behöver diskutera vad som egentligen är en skälig levnadsnivå i Sverige i dag. Socialförsäkringen har blivit en kortsiktig grundläggande lösning till skillnad från för 40 år sedan då välfärden var mer robust. Sen visar en uppskattning från Riksrevisionen att överskuldsättningen kostar mellan 50 och 200 miljarder kronor per år. Bland annat för sjukvård och produktionsbortfall. Då ser du att vad du svarar i ena änden blir en strukturell kostnad i den andra, säger Jonas Rydberg.
Är det inte ett personligt ansvar att inte ta på sig för mycket skulder?
– Det är vårt personliga ansvar. Men det det finns en strukturell problematik här också. Man har avreglerat kreditmarknaden så till den milda grad och den gör mycket aggressiv marknadsföring mot grupper som är särskilt utsatta. Hälften av dem med lån hos konsumentkreditinstitut har en inkomst under 15 000 kronor per månad. Vilken kreditprövning kan säga att det är logiskt att en person med så låga inkomster betalar tillbaka?
Det har rapporterats om att det blivit svårare att få hjälp från kommunen med ekonomiskt bistånd till exempel, hur har det påverkat den här utvecklingen?
– Det är det jag menar med urgröpningen av välfärden. Den är inte tillgänglig längre. Den har blivit så byråkratisera och nischad. Civilsamhället ägnar en stor del av sin verksamhet åt stödinsatser för att hjälpa människor in i välfärden samt till information och hjälp med överklaganden.
”Hål i huvudet”
För att få bukt med problemet behöver bland annat kreditmarknaden återregleras, anser Sveriges Stadsmissioner. Om kreditprövningen visar att en person inte kan betala tillbaka lånet då ska det ogiltigförklaras. Och stödet till människor som hamnar i skuld måste bli snabbare och mer tillgängligt, framhåller Jonas Rydberg.
– Det fanns en bra kommunal insats på 90-talet som verkar ha fallit i glömska, kommunala skuld- och budgetrådgivare. Många menar att det var en bra och effektiv insats för att hjälpa människor tidigt med och råd och stöd att komma ur skuldsättningen.
En annan del är att man måste vända på logiken i skuldsaneringen, menar Jonas Rydberg.
– Nu betalar man först av räntorna innan man amorterar på lånet. Det är hål i huvudet. Har man låg inkomst kommer man aldrig fram till lånet. Det måste vara att man först betalar av skulden och sen räntan, annars blir det bara ränta på ränta, säger Jonas Rydberg.
Han poängterar att det också är viktigt att politiken jobbar i båda ändar, med att reglera kreditmarknaden och stärka välfärden.
– Vi måste tillbaka till välfärdssamhället där logiken för socialförsäkringarna återupptas – att man snabbt ska komma tillbaka till självförsörjning och god hälsa. Man ska kunna vara en del av samhällskontraktet som säger att du ska ta ansvar och jobba, men om det skiter sig då finns välfärden där och kan ta dig snabbt tillbaka. Om man tvingas välja den mer olyckliga vägen och skuldsätta sig då har vi tappat hela logiken med välfärden, säger Jonas Rydberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
