Socialförsäkring Hundratals personer kräver skadestånd från Försäkringskassan för att ha blivit felaktigt utförsäkrade. En av dem är Irja Berntson, som Dagens Arena berättat om i veckan. Nu svarar Emma Bergström, enhetschef för myndighetens sjukförsäkringsavdelning, om hur Försäkringskassan ser på kritiken.
Det blåser kring Försäkringskassan. Omkring 300 personer med utmattningssyndromet ME förbereder en grupptalan där man kräver myndigheten på skadestånd för att ha blivit felaktigt utförsäkrade. Bakom grupptalan står juristbyrån Myndighetsjuridik. Om detta rapporterade Dagens Arena i veckan då vi berättade om ME-sjuka Irja Berntson som efter att ha fått sjukpenning i tio år plötsligt nekas och dessutom fick återkrav på 600 000 kronor. Ett belopp som efter överklagan till Förvaltningsrätten ändrades till 200 000 kronor.
Gemensamt för personerna i grupptalan är att man utförsäkrats efter att Försäkringskassan gjort en så kallad AFU, aktivitetsförmågeutredning. Enligt Jimmy Laine, jurist på Myndighetsjuridik, är detta inte en lämplig utredning för att mäta arbetsförmågan hos en ME-sjuk person. Detta eftersom försämringen, till exempel utmattning, som utlöses av aktiviteterna, inte märks av förrän upp till 48 timmar efteråt.
Emma Bergström, enhetschef på avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, svarar på kritiken.
– Det är många som har den här typen av sjukdomar som är svåra att bedöma. Där svårare besvär utlöses först efter aktiviteten. Men en AFU görs för att vi har en stor utredningsskyldighet. Där vi inte ser att det är tydligt vad den försäkrade kan och inte kan göra, och vad det finns för arbetsförmåga, behöver vi ta hjälp av AFU för en mer grundläggande undersökning. Och då finns inte bara läkare med utan också psykolog och fysioterapeut, säger Emma Bergström till Dagens Arena.
Följer lagen
Hon påpekar att myndigheten är skyldig enligt socialförsäkringsbalken att väga in alla typer av uppgifter i försäkringsärendet.
– Vi har full förståelse för att det är svårt för ME-patienter att göra en AFU och att de tycker att det blir en orättvis bedömning. Men det är ett av flera underlag som ligger till grund för beslutet. Tyvärr finns det inga undantag för den typen av diagnoser. Man bedömer alla grupper på samma sätt, säger Emma Bergström.
Men om man är medveten om att det inte är ett optimalt verktyg, diskuterar man inte andra metoder för att utreda ME-sjuka personers arbetsförmåga?
– Nej. I dagsläget pågår ingen sådan diskussion. Däremot delfinansierar Försäkringskassan forskning kring utmattningsdiagnoser för att just titta på hur vi kan förstå gruppen bättre.
Juristen på Myndighetsjuridik, som står bakom grupptalan mot Försäkringskassan, menar att AFU blivit en metod för att kunna avslå och ”snygga till statistiken” över långtidssjukskrivna. Hur ser du på den kritiken?
– Det håller jag inte med om. Det är ett verktyg för att få en bättre bild av patienternas arbetsförmåga. I lagen står det att vi ska försöka verka för att få människor åter i arbete. Om man har varit sjukskriven en längre tid ska det prövas i rehabiliteringskedjan med annan bedömningsgrund och mot alla arbeten på arbetsmarknaden. Det är lagstiftaren som har bestämt kriterierna. Jag håller inte med om att AFU är ett verktyg för att avslå. Vi menar att det behövs mer utredning i personens ärende för att kunna fatta ett korrekt beslut enligt lagen. Vi har full förståelse för att det kan uppfattas orättvist. Det är en tuff situation att stå utan pengar och ersättning men det är inget vi använder för att avslå, det vore lagvidrigt, säger Emma Bergström.
På vad baseras beloppen i återbetalningskraven, som i fallet med Irja var först på 600 000 kronor och sedan ändrades till 200 000 kronor efter att hon överklagat?
– Storleken på beloppet är det som man felaktigt fått ut och ska betala tillbaka. Det är från och med att rätten till sjukpenning upphörde som är utgångspunkten för hur stort återbetalningsbeloppet blir. Sen, beroende på olika förhållanden i ärendet, kan det bli att vi efterger en del av beloppet. Det kan till exempel vara att vi har gjort fel. Det ska framgå av domen. Men oavsett vem som orsakat det är återbetalningskravet strikt. Det ska betalas tillbaka.
Enligt LO-TCO Rättsskydd är socialförsäkringssystemet väldigt komplicerat och kan vara svårt att förstå, särskilt för en person som mår dåligt. Är detta något Försäkringskassan uppmärksammat och ser kan ligga till grund för att det blir fel?
– Det kan absolut vara ett av skälen till att det blir återkrav. Men det som är väldigt tydligt i beslutet är att man ska anmäla ändrade förhållanden i sjukdom eller yrke. Stort som litet ska anmälas direkt. Då kan vi göra rätt bedömning och då har den enskilde försökt göra rätt. Reglerna i sig är svåra att förstå, men hur stor del det har i att det blir återkrav vet jag inte.
Har ni förståelse för att det kan vara väldigt tufft för en enskild som just blivit av med sin ersättning att få ett återkrav på flera hundratusen, som dessutom ska betalas inom ett år?
– Självklart är det tufft. Jag har full förståelse för det. Det är en jättesvår situation att bli återbetalningsskyldig. Men det ska grunda sig på ett korrekt beslut. Annars finns alltid rätten till domstolsprövning, säger Emma Bergström.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
