Stefan Löfven har en vision. Och den är INTE, säger han med emfas, att Sverige ska konkurrera med låga löner och dåliga villkor.

Sverige behöver ett kunskapslyft. Det var beskedet när Socialdemokraternas partiordförande höll presskonferens i riksdagen på måndagsmorgonen. S vill införa obligatoriskt gymnasium fram till 18 års ålder, satsa på yrkesinriktad gymnasieutbildning för vuxna (Yrkesvux) och återställa yrkesprogrammen så att de återigen ger högskolebehörighet.

De socialdemokratiska förslagen känns igen från tidigare. Den stora nyheten för dagen är att de har fått varsina startdatum. Det obligatoriska gymnasiet ska börja gälla från 2018 och Yrkesvux och det nya yrkesprogrammet införs redan från och med nästa år, om Socialdemokraterna får bilda regering till hösten.

De nya utbildningssatsningarna är en av byggstenarna i Socialdemokraternas politik för att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Men den svenska arbetsmarknaden har ett stort problem. Tommy Waidelich beskrev det som “missmatch”, Stefan Löfven väljer i stället att tala om ett “rekryteringsgap”. Var femte rekryteringsförsök misslyckas och vartannat företag har svårt att hitta rätt kompetens, säger Stefan Löfven. Detta trots att fler svenskar än någonsin – drygt 400 000 – köar för ett jobb på Arbetsförmedlingen.

Jan Björklund har redan avfärdat S-förslaget om obligatoriskt gymnasium. Alla unga varken kan eller vill plugga så länge, menar han. Och det är ju i viss mån sant. Men när fakta visar att allt färre med enbart folk- eller grundskola får jobb finns det till sist bara två vägar att välja mellan: att fördjupa tvåtredjedelssamhället eller rusta den svagaste tredjedelen så att förutsättningar finns för att få ett arbete.

Socialdemokraternas kunskapslyft hör ihop med Stefan Löfvens tal om att partiets politik ger en jobbigare morgon men en bättre framtid. Devisen har ett gammel-Lutherskt drag, men är på samma gång en attraktiv framtidsvision. Medan alliansen vill strukturellt reformera Sverige till ett tjänstesamhälle med större ekonomiska skillnader – har Löfven blicken ställd mot en innovativ kunskapsnation.

Regeringen Reinfeldts svar på rekryteringsgapet är sänkta trösklar. Löfvens handlar snarare om höjda trösklar. Är det samhället som ska anpassa sig till de arbetssökande, eller de arbetssökande som ska anpassa sig till samhället? Svaret på den frågan skiljer sig åt mellan blocken och visar var vi fortfarande har en viktig konfliktyta i svensk politik.