Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson och Ebba Busch vid riksdagens statsministeromröstning sommaren 2021. (Wikimedia)

Analys Det är logiskt att Moderaterna tappar och Sverigedemokraterna ökar. Men det måste vara en svår huvudvärk för alla mer traditionella borgerliga väljare.

Av: Jesper Bengtsson

Enligt de flesta opinionsundersökningar är det extremt jämnt mellan blocken inför valet. Enligt Demoskops senaste mätning skiljer det inte mer än 13 000 röster.

Bara Sifo avvek från detta när de nyligen presenterade en mätning som visade att de röd-gröna ligger hela 6,5 procentenheter före högerblocket.

Det är med andra ord ovisst.

En sak verkar dock alldeles klar. Sverigedemokraterna går bra på högersidan, Moderaterna går sämre. Och trenden verkar bli starkare och starkare.

I en mätning från Novus hamnar Sd hela 4 procentenheter före M. Det skulle vara helt anmärkningsvärt, och kanske är just den mätningen ett undantag, men faktum är att de flesta mätningar visar att avståndet mellan de två partierna krymper, och troligen ligger de i alla fall i princip lika just nu. Det visar bland annat en nyligen publicerad mätning från Sifo.

Mycket talar alltså för att Moderaternas snabba omläggning och politik och strategi för att närma sig Sverigedemokraterna i första hand har gynnat just Sd, och många mer liberalt sinnade väljare som tidigare identifierat sig med M har i dag svårt att göra det.

Inte minst märks det i Stockholm.

Mätningarna visar samstämmigt att Moderaterna tappar i huvudstaden. Sverigedemokraterna ligger något lägre där än i riksgenomsnittet, och det är nog ingen överdrift att påstå att liberala, gröna och vänstervärderingar generellt har ett starkare fäste i Stockholm än i många områden där Sverigedemokraterna är som starkast.

Och det gäller sannolikt även många av dem som under de senaste valen röstat på Moderaterna.

Nu har Kristersson slagit fast att han tänker samarbeta nära med Sverigedemokraterna om högerblocket kan bilda regering.

”jag vill ge Sverigedemokraterna seriöst inflytande”, slog han fast i Dagens Nyheters partiledarintervju.

Han utesluter dock att sitta i samma regering som Sd.

Än så länge.

Men vad händer om Sd blir större än M? Kan de på allvar hållas utanför regeringen då? Om de sätter hårt mot hårt? Det är inte alls otänkbart med ett scenario där Åkesson efter valet kräver att få ingå i regeringen, annars röstar de inte på Kristersson som statsminister.

I en intervju i Dagens Nyheter öppnar nu också Ebba Busch för att släppa in Sverigedemokraterna i regeringen. Inte under den här mandatperioden, men längre fram. Med tanke på att hon för inte så länge sedan sade att det inte var aktuellt att samarbeta med Sd på i alla fall 20 års sikt så måste man nog ta hennes tidsperspektiv med en nypa salt även den här gången.

I det läget är det ganska naturligt att de väljare som gillar högerkantringen går vidare direkt till Sd, och de Moderata väljare som identifierar sig mer liberala värden tar sig över blockgränsen, eller möjligen håller fast vid tanken att Liberalerna kan rida spärr mot Sd:s värsta excesser.

För Moderaterna är detta förstås en svår huvudvärk. De kan vinna valet, och ändå framstå som förlorare vid sidan av Åkesson.

De kan bilda regering, men blir helt beroende av stödet från Sd.

För Liberalerna är den huvudvärken förstås än mer problematisk även på en rent ideologisk nivå. Partiledaren Johan Pehrson har dock bestämt sig för att det är helt okej att regera ihop med Åkesson, men absolut inte åka buss ihop med honom. Alla liberala väljare nickar förstående.