Första maj Allt färre av Socialdemokraternas väljare och LO-medlemmar går i tågen. Men Vänsterpartiet blir allt bättre på att mobilisera. Det visar nya siffror från SOM-undersökningen.
För första gången har SOM-undersökningen som genomfördes under 2025 (september – december) ställt mer detaljerade frågor om svenskarnas vana av att demonstrera. Det är Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola och hans kolleger som har ställt frågor om vilken typ av demonstrationer som svenskarna deltagit i. Det visar sig att första maj toppar demonstrationslistan.
– Andelen svenskar som demonstrerat någon gång är nu uppe i 31 procent. Mer än hälften av dem, 17 procent, har demonstrerat på första maj, säger Magnus Wennerhag.
När frågan gäller om man har demonstrerat överhuvudtaget under de senaste 12 månaderna svarar 8,5 procent av de tillfrågade ja. Det kan jämföras med att siffran brukar ligga på mellan 5 och 8 procent. Av de som demonstrerat det senaste året hade 2,2 procent deltagit i en första maj-demonstration.
Många har demonstrerat
Det betyder att svenskar i ett europeiskt perspektiv ligger ungefär på medelnivå när det gäller att ha demonstrerat det senaste året, men över medel när det gäller att någon gång ha gått i en demonstration.
– Det här krockar lite med föreställningen att det demonstreras så mycket i till exempel Frankrike och Sydeuropa. Vi demonstrerar en del här också, men det kanske är i lugnare sammanhang, på första maj eller Pride.
I Sverige har demonstrationer på arbetarrörelsens dag ordnats varje år sedan 1890. Under de första decennierna var demonstrationerna viktiga för att mobilisera kring frågor som kvinnors rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Efter andra världskriget sjönk engagemanget något, och nådde sedan en topp med rekordstora demonstrationer kring slutet av 1970- och början av 1980-talet. Enligt Magnus Wennerhag kan det ha att göra med att Sverige då fick sin första borgerliga regering på många decennier.
V har gått om S
Sedan 1990-talet har deltagandet i första maj-demonstrationer sjunkit. En annan trend är att Socialdemokraterna fått svårare att mobilisera sina väljare till tågen, medan Vänsterpartiets anhängare gärna går ut på gatorna. Hälften av V:s anhängare har någon gång gått och demonstrerat på första maj jämfört med 28 procent av S-anhängarna. För Miljöpartiets sympatisörer är siffran 26 procent.
Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är ännu större under det senaste året.
– Bland de som demonstrerat på första maj under det senaste året är det många fler Vänsterparti-sympatisörer: var femte, jämfört med bara tre procent av Socialdemokraternas sympatisörer. Traditionellt sett var VPK:s tåg mycket mindre, men uppenbarligen mobiliserar de en mycket större del av sin väljarkår nu, säger Magnus Wennerhag.
Fler tjänstemän
En tydlig tendens är att fackmedlemmar är mer benägna att delta på första maj än övriga befolkningen. 20 – 25 procent av LO-, TCO- och Saco-medlemmar har någon gång demonstrerat på första maj. Dessutom har medlemmar i tjänstemannafacken inom Saco tagit ledningen över LO-facken när det gäller att delta på första maj under det senaste året. Något som troligen hänger ihop med att de som läst på högskola är något mer benägna att demonstrera på första maj än övriga.
Det finns inget som tyder på att första maj-traditionen kommer att dö ut, enligt Magnus Wennerhag.
– En lite spännande sak är att det är 36 procent av unga som kan tänka sig att demonstrera på första maj, även om de hittills inte gjort det. Det kan jämföras med 20 procent i hela befolkningen.
Bland de som demonstrerat det senaste året är det dock fler som deltagit i Pride än på första maj.
– Pride verkar ha gått om första maj om vi ser till det årliga deltagandet. Men fortfarande dra första maj folk. Fördelen med de årliga demonstrationerna är att folk kan ha dem för olika syften. Det kan handla om att visa sin ideologi, träffa vänner och markera ståndpunkt i en viss fråga.
Elsa Persson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
