Dagens Arena har frågat Per Molander, samhällsdebattör och tidigare generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen, om de växande klyftorna i Sverige. Han är aktuell med boken Politik för ett mänskligt samhälle.
Har ojämlikheten i Sverige ökat?
– Det är odiskutabelt att ojämlikheten har blivit större. Tittar man över tid ser man att klyftorna i Sverige har vuxit, oavsett om man mäter inkomster, förmögenheter eller vilka som tar del av det ekonomiska överskottet i samhället. Men det handlar inte bara om pengar. Vi ser också större skillnader i till exempel utbildning och hälsa. I vissa städer i Sverige kan medellivslängden minska fem-sex år om du går från ett bostadsområde till ett annat.
Vad är det som egentligen ligger bakom de växande klyftorna?
– I stor utsträckning handlar det om politiska beslut. Under de senaste decennierna har skattesystem, transfereringar och andra institutioner i Sverige förändrats på ett sätt som har ökat klyftorna. Samtidigt finns det också en underliggande mekanism där ojämlikhet tenderar att förstärka sig själv över tid – de som har mer resurser i början får också bättre möjligheter att dra ifrån ytterligare.
Spelar det någon roll att klyftorna växer om alla ändå får det bättre?
– Det spelar roll. Även om levnadsstandarden blivit bättre i genomsnitt, så påverkar stora klyftor hur människor upplever samhället. Vi jämför oss med varandra, och om skillnaderna blir för stora urholkas tilliten och legitimiteten till samhället. I förlängningen innebär detta också en politisk risk. Om resurser koncentreras till en liten grupp kan de med ekonomisk makt bli en till politisk makt – vilket hotar demokratin. Det är denna trend vi ser just nu i USA.
Julia Qiu
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
