Foto: Privat/pensionsmyndigheten

Veckans fråga Vi frågade Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, om nivån på dagens pensioner och om de behöver höjas. 

Är pensionerna för låga i dag?

– Svaret är ett obetingat ja. Tanken är att en person med drygt 40 intjänande år med dagens medellivslängd ska få runt 60 procent av medelinkomsten i årlig pension. I dag kan vi tyvärr konstatera att det inte har blivit några 60 procent av inkomsten (slutlön) i allmän pension. Kompensationsnivån har istället fallit som en sten, visar Folksams beräkningar. Från i genomsnitt 61 till 43 procent av slutlönen de senaste 23 åren och därmed långt ifrån det givna löftet.

Vad är det som gör att pensionerna rasat?

– Raset utlöstes av att få blivande pensionärer insåg att löftet var villkorat till att beräkningen gjordes utifrån ”dagens medellivslängd”. Innebörden av detta är att yngre årskullar med en högre förväntad livslängd måste senarelägga sitt pensionsuttag om de vill ha en pension som motsvarar 60 procent. När det allmänna pensionssystemet sjösattes 1999 fanns en uttalad förväntan hos politiker och myndigheter att informationsinsatser och det årliga orange kuvertet skulle ändra allmänhetens pensionsbeteende för att successivt anpassas till systemets villkor. Effekten uteblev. 65-årsnormen för pensioneringen förblev orubblig. Mycket på grund av att det finns en verklighet som inte matchar pensionssystemets premisser. Många människor kan helt enkelt inte arbeta högre upp i åldrarna när kroppen säger ifrån, säger Håkan Svärdman. 

Han fortsätter: 

– Pensionsraset förstärktes dessutom av att pensionsavgiften inte blev 18,5, utan 17,21 procent. Statsmakten har reagerat, men nöjde sig med att införa den så kallade riktåldern för att tvinga upp den faktiska pensionsåldern och därmed upprätthålla, men inte höja, pensionsnivåerna. Någon avgiftshöjning är dock inte aktuell, trots att Pensionsgruppens egen utredning entydigt visade att en sådan också behövs för att systemet ska infria sitt löfte om 60 procent i allmän pension.

 

Vad kan man göra för att komma tillrätta med det här raset? 

– En höjning av pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent, som även skulle gälla redan intjänade pensionsrätter, höjer pensionen för alla. Men proportionellt sett mest för personer med inkomst under intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet. Man skulle även behöva maxa den så kallade pensionsgasen, som fördelar överskottet i det allmänna pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare. Utöver det behöver också garantipensionen moderniseras så att arbetets betydelse för personer med låg inkomst förstärks. Som en sista åtgärd skulle avkastningsskatten helt eller delvis behöva avskaffas på tjänstepensioner. Utan avkastningsskatt skulle en genomsnittslöntagare kunna få mellan 950 och 1 600 kronor mer i tjänstepension per månad. Dessa åtgärder skulle sammantaget lyfta pensionen för en vanlig löntagare med 3 300 kronor per månad och därmed skulle löftet om 60 procent i allmän pension infrias.

Jon Andersson