Facket Regeringen backar från jämställdhetslag, öppna kontorslandskap ökar risk för mobbning och arbetslösheten ökar mest bland inrikes födda högutbildade män. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått.
Många handelsanställda har inte råd med tandläkare
En ny rapport från Handels visar att var fjärde medlem avstår från att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl. 95 procent av medlemmarna anser att tandvården ska finansieras med skattemedel och kosta lika mycket som vanlig sjukvård. En hög andel uppger att de skulle byta parti till ett parti som driver den frågan.
Bland de som stöder Tidöpartierna skulle 46 procent byta parti och bland de rödgröna sympatisörerna skulle 31 procent byta parti. Hälften av dem som inte vet hur de ska rösta i höst skulle rösta på det parti som driver frågan.
Regeringen backar från jämställdhetslag
Ett nytt lagförslag från regeringen, baserad på EU:s krav på att minska lönegapet mellan kvinnor och män, skulle göra löneskillnaderna på arbetsplatsen mer transparenta. Tanken var att lagen skulle införas redan i sommar men i veckan backade regeringen. I stället vill man bolla tillbaka frågan till EU och ändra i direktivet.
Arbetsgivarorganisationerna rasade mot lagförslaget och framhävde att det skulle bli krångligt och kostsamt för företagen. Detta eftersom lönerna enligt förslaget skulle redovisas i timlön och årslön i stället för månadslön som i dag. Systemet för statistiken skulle därför behöva göras om, menar arbetsgivarna.
Socialdemokraterna kritiserar regeringens vändning och kallar det för en ”katastrof” och att det bryter mot EU-rätten. Även fackförbundet Vision är kritiska och menar att regeringens nya ståndpunkt riskerar Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och ställningen i EU-samarbetet.
81 yrken föreslås slippa lönekrav
Migrationsverket föreslår att 81 yrken ska undantas från det skärpta lönekravet för arbetskraftsinvandrare som väntas träda i kraft i juni. Myndigheten har utgått från fyra kriterier när den tagit fram vilka yrken som kan undantas. Bland annat ska det vara ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i Sverige och yrket ska kräva gymnasie- eller högskoleutbildning. Lägsta lönen enligt kollektivavtalet ska också vara lägre än 90 procent av medianlönen på arbetsmarknaden.
Listan omfattar en bred mix av yrken, bland annat tekniker, ingenjörer, läkare, lärare, ekonomer samt serviceyrken som kockar och undersköterskor. Något generellt undantag för en hel bransch föreslås dock inte.
Både facket och arbetsgivarna är kritiska mot förslaget. Fackförbundet Unionen ifrågasätter hur Migrationsverket beräknar lägstalöner i yrken där sådana saknas i kollektivavtal, och menar att modellen inte tar hänsyn till skillnader mellan branscher. Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen menar att arbetsgivarna själva ska avgöra om arbetskraftsinvandrare behöver rekryteras. Arbetsmarknaden förändras och det tillkommer nya yrken som inte ingår i statistiken Migrationsverket och regeringen har som underlag, menar man.
Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning
Det finns ett tydligt samband mellan arbetsplatsens organisation och förekomsten av mobbning. Risken är betydligt högre i öppna kontorslandskap än på kontor där anställda har egna rum eller delar rum med ett fåtal kollegor. Det visar en ny studie från Lindköpings universitet.
Forskarna bakom studien menar att det kan ber på att kollegors brister är lättare att uppfatta och störa sig på i ett öppet kontorslandskap. Utan tydliga regler för hur irritationen ska hanteras kan det leda till mobbning. I studien uppger en tredjedel av deltagarna att de jobbar på en arbetsplats där det inte går att dra sig undan och att det försvårar situationen för den som blir utsatt.
”Traditionella öppna kontorslandskap är i sig negativt för individen, för produktiviteten och för att man i större utsträckning väljer att sluta. Men också den sociala interaktionen blir lidande”, konstaterar Michael Rosander, professor i psykologi.
Arbetslösheten ökar mest bland inrikes födda högutbildade män
Enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet är det bland inrikes födda män med eftergymnasial utbildning där arbetslösheten ökat mest de senaste åren. I december 2025 var antalet personer mer eftergymnasial utbildning som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen cirka 82 000 personer. En ökning med nästan 40 procent jämfört med juli 2023.
Jakob Gauffin, 32 år, har tidigare studerat statsvetenskap på universitet och är en av dem som fått svårt att hitta anställning. Nu utbildar han sig i stället till ingenjör vid en yrkeshögskola.
– Jag är gammal statsvetare som så många andra akademiker inte fick ett heltidsjobb. Sökte massa, även deltidstjänster men modet blev nedslaget när det var tusen sökande till samma tjänst liksom, säger han till Radio Sweden på lätt svenska.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
