Debatt När politik blir till memes och AI-genererat innehåll krävs en ny form av källkritik.
2026 är valår. Trots det väljer många unga i dag bort nyheter om politik och samhälle.
Ändå är de ständigt omgivna av politik.
Den dyker upp i flödet, maskerad som memes och korta klipp på Instagram, TikTok och YouTube.
Sociala medier är den främsta nyhetskällan för unga. En 18-åring i Sverige spenderar i genomsnitt 6–7 timmar om dagen framför skärmar, utöver skolarbete. Där finns uppmärksamheten – och där avgörs kampen om unga väljare. När politiken flyttar in i flödet måste även källkritiken göra det. Annars riskerar vi ett valår där uppmärksamhet, snarare än omdöme, avgör vilka budskap som får fäste.
Politik i flödet
Ebba Buschs virala falukorv från förra valet var kanske ett av de första tydliga exemplen på hur politiken anpassade sig till memelogiken. Det var provokativt, lätt att dela och svårt att ignorera. Men det var också relativt harmlöst.
Nu har spelet förändrats. Nyligen avslöjade P4 Uppland fyra AI-genererade TikTok-konton som utgav sig för att vara unga svenska tjejer som spred högerextrema åsikter. Tillsammans hade de 32 000 följare och miljontals visningar. För många som scrollade förbi såg de äkta ut. Här handlar det inte längre om provokation, utan om manipulation.
Och detta är inte unikt för Sverige. Nyligen blev en meme med en ensam vandrande pingvin viral globalt. När Vita huset publicerade en AI-genererad version där pingvinen går bredvid Donald Trump mot en grönländsk flagga, fick memen en tydlig politisk laddning. Och reaktionerna haglade in.
Så här ser logiken i den nya politiska kommunikationen ut. De som behärskar den vet vad som trendar och hur man skapar innehåll som triggar algoritmer, engagerar den egna publiken och får kritiker att dela vidare. Med artificiell intelligens sänks trösklarna ytterligare: det som tidigare krävde en reklambyrå kan i dag produceras snabbt och billigt. Resultatet är ett politiskt språk som ofta är ironiskt, förenklat och medvetet provocerande.
Gradvis normalisering
Forskning visar att just den här formen av exponering spelar roll, särskilt för normaliseringen av högerextrema åsikter. När politiska budskap förmedlas genom humor, förenklingar och igenkännbara format kan även extrema åsikter passera under radarn – inte genom öppna manifest, utan genom vardagliga uttryck i till synes oskuldsfulla sammanhang.
Påverkan sker gradvis. När liknande budskap återkommer i flödet – som skämt, memes eller ironi – kan gränser förskjutas utan att det märks. Man kan radikaliseras utan att själv förstå att det händer.
Källkritik som bara frågar om något är sant eller falskt räcker inte längre. När ett budskap är maskerat som ett skämt spelar sanningshalten inte ens någon roll längre. Därför måste källkritik nu också handla om spridning och incitament. Varför ser jag det här – just nu? Vad har algoritmen filtrerat bort? Och vem gynnas av att jag reagerar, gillar eller delar det vidare?
Inför valet 2026 behöver skolan, folkbildningen, det offentliga samtalet – och inte minst den enskilda individen ta höjd för att politik i dag ofta presenteras som underhållning. För att kunna navigera i den AI- och memestorm som sannolikt kommer krävs verktyg som hjälper unga att förstå inte bara vad de ser – utan varför de ser det. Annars riskerar vi ett missriktat val där starka reaktioner väger tyngre än de bästa argumenten.
Jonas Karanta, PR-specialist på Agera PR
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
