Foto: Wikimedia

Folkhögskola Uppgifterna om missförhållanden på Kista folkhögskola har varit ”ovanligt omfattande”, enligt Folkbildningsrådet som granskat skolan. Det handlar bland annat om kränkningar och diskriminering. På onsdag föreslås Folkbildningsrådet besluta att dra in skolans statsbidrag.

På onsdag, den 10 december, föreslås Folkbildningsrådets styrelse att fatta beslut om att inte längre betala ut statsbidrag till Kista folkhögskola. Dagens Arena har tagit del av ett utkast till beslutet där Folkbildningsrådet konstaterar att folkhögskolan inte levt upp till grundläggande villkor för statsbidraget, som att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. 

Kista folkhögskola, som har en muslimsk profil, granskades av Folkbildningsrådet redan för några år sedan. När myndigheten avslutade granskningen 2023 konstaterade man att det fanns allvarliga brister i hur skolan hanterade statsbidraget. Skolan ålades då att vidta åtgärder och säkerställa att styrning och kontroll av verksamheten och statsbidraget fungerar. 

Men under läsåret 2023/2024 inkom ett stort antal uppgifter till Folkbildningsrådet om missförhållanden på skolan. Uppgifterna kommer från såväl lärare som deltagare och berör bland annat kränkningar, diskriminering och brist på demokrati. Folkbildningsrådet framhäver att uppgifterna är ”ovanligt omfattande” och att man bedömer dem som tillförlitliga. 

Kritiserat livsstil

Det handlar om en lärare som ska ha använt ”n-ordet” under undervisning, uttryckt sig sexistiskt och missaktande mot hbtqi-personer. Läraren ska ofta ha talat om islam och samtidigt nedvärderat andra religioner. Deltagare ska ha uppmanats att be under lektionstid. Detta har gjort att icke-muslimer känt sig exkluderade. Deltagare uppger att de uppmärksammat rektorn på problemen men att denne inte agerat. 

En annan lärare uppges favorisera deltagare från samma land samtidigt som hen kritiserar andra deltagares livsstil. Läraren ska också ha avslöjat vissa deltagares studieomdömen i förtid. Det uttrycks därför oro över att omdömen inte sätts rättvist. Det har också inkommit uppgifter om att kvinnor behandlas sämre än män, och det har enligt Folkbildningsrådet styrkts av två incidentrapporter som kommit in från skolan. När en deltagare rapporterade om sexuella trakasserier till rektorn ska deltagaren ha ombetts hålla tyst om saken.

Rektorn ska ha sagt till lärare att det inte råder tystnadsplikt. Det som berättas i förtroende till lärarna ska förmedlas till rektorn. Det har uttryckts en rädsla bland deltagarna att uttrycka missnöje, för att de riskerar ”låga omdömen eller andra repressalier”. 

Kommer inte kunna fortsätta

Lärare larmar också om att det saknas en demokratisk ordning på skolan. Att vare sig skolledning eller styrelse har kompetens att hantera missförhållandena. Personal som framfört kritik ska enligt lärare ha fått lämna sina tjänster. Vissa lärare ska ha personliga kopplingar till rektorn och tillåtits ”agera oprofessionellt utan konsekvenser”. Folkbildningsrådet slår fast att ledningen brustit i att hantera missförhållandena. 

Enligt Folkbildningsrådet har skolan inte framhållit någon rimlig förklaring till varför man brustit. Myndigheten anser att bristerna är av ”mycket allvarlig karaktär”. Särskilt allvarligt är det att ledande personer varit direkt involverade. Det ”påverkar förtroende för hela organisationens styrning och värdegrund”, skriver Folkbildningsrådet.

Statsbidraget föreslås att dras in från och med 1 januari 2026. Att dra in statsbidraget är ”det mest ingripande beslut Folkbildningsrådet kan fatta”, skriver rådet. Det innebär, konstaterar man, att verksamheten troligtvis inte kommer att kunna fortsätta.

Till tidningen Mitt i har deltagare på skolan tidigare framhävt att uppgifterna Folkbildningsrådet fattar beslutet på är flera år gamla. Då hade skolan en annan ledning och det speglar inte verksamheten i dag, enligt deltagarna.

Varken Folkbildningsrådet eller Kista folkhögskolas rektor vill ge en kommentar innan beslut tagits.