Debatt Regeringen har gett nio myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell plan för en bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete. Men utan att se till hela vägen vidare ur beroende riskerar man att missa det som verkligen gör skillnad.

Att bli fri från ett beroende är en viktig milstolpe, men sällan slutet på resan. Det är snarare början på att bygga upp ett liv med ny mening, relationer, självkänsla och framtidstro. Den process som kallas recovery, eller återhämtning.

I våra nätverk är stödet till återhämtning från beroende en del av vardagen. Det pågår varje dag, i kamratstöd, behandling, samtal och möten och vi vet att det är en verksamhet på liv och död. Trots det talas det sällan om behovet av insatser och resurser för återhämtning i den narkotikapolitiska debatten.

Samhällets insatser kan inte avslutas

Nu har ny forskning publicerats som ger tyngd åt civilsamhällets erfarenheter. Forskare Mulka Nišić har följt personer med erfarenhet av beroende i ett flertal länder, däribland Sverige, och resultaten är tydliga: samhällets insatser kan inte avslutas vid behandling, utan måste finnas med även i det fortsatta stödet till återhämtning. Andra länder har redan insett detta. I Storbritannien är ”recovery” en central del av landets narkotikastrategi From Harm to Hope, där social återhämtning och gemenskap lyfts fram som lika viktiga som medicinsk behandling.

Vinsterna av att ge stöd till återhämtning är många. I studierna jämförs människors situation under tiden de befinner sig i beroende med situationen när de är i återhämtning, vilket visar på en enorm skillnad i livskvalitet. I återhämtning utvecklar personerna en starkare självbild, bättre hälsa och större social delaktighet. Färre lever i ekonomisk utsatthet och skuldproblematik, fler arbetar eller studerar och andelen som utsätts för våld i nära relationer minskar kraftigt – särskilt bland kvinnor.

Ideellt engagemang

Ett annat resultat som sticker ut i studierna är att över 70 procent av deltagarna engagerar sig ideellt efter att de inlett sin återhämtning – jämfört med 12 procent under tiden de var i aktivt beroende. De som tidigare hamnat utanför samhället blir plötsligt en av dess mest engagerade grupper. Återhämtning handlar därmed inte bara om att människor ska överleva, utan om möjligheten att ta plats, att bli delaktig. Det är svårt att tänka sig en tydligare samhällsvinst.

Just därför är det uppdrag som regeringen nu lagt på nio myndigheter så viktigt, men också så riskabelt. Om återhämtning inte blir en del av den nationella planen riskerar Sverige att bygga vidare på ett system som bevisligen inte fungerar. Det vore ett politiskt, mänskligt och samhällsekonomiskt misslyckande.

Ska vi nå en förändring på riktigt inom beroendevården är det tydligt att flera perspektiv måste in i den kommande nationella planen:

  • I dag slutar ofta stödet vid behandlingens avslut. Vi behöver bygga system som även inkluderar psykisk hälsa, sysselsättning och bostad. Det kräver långsiktig finansiering och samverkan mellan det offentliga och de ideella aktörerna.
  • En nationell beroendepolitik kan bara utvärderas på riktigt om även återhämtning mäts, det räcker inte med att följa upp utfallet av behandling. Indikatorer som livskvalitet, sysselsättning och social delaktighet visar om insatserna faktiskt bidrar till jämlik hälsa och social rättvisa för dem som är mest utsatta.
  • För många kvinnor är beroende ett svar på trauma och våld. Vården måste bli traumamedveten och jämställd och se till helheten kring kvinnors situation.
  • Beroende drabbar inte bara individen utan även dem runt om. Familjestöd och insatser för barn i familjer med beroende måste vara självklara delar av vården.

Det är tydligt vad som fungerar. Vi vet att återhämtning ger bättre hälsa, minskad våldsutsatthet och en ökad delaktighet i samhället. Ändå är återhämtning, recovery, fortfarande en blind fläck i svensk narkotikapolitik. Att överleva sitt beroende kan inte vara samhällets enda mål, vi kan bättre än så. Målet måste vara att få möjlighet att leva sitt liv fullt ut.

Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center
Mulka Nišić, forskare Derby University

 

Fakta/länkar till studierna:

Mulka Nišić är forskare med inriktning på återhämtning efter beroende, stigma, och “recovery capital”. Under 2025 har hon publicerat två vetenskapliga artiklar kring sin forskning:

What constitutes a women’s recovery from addiction? Examining lived experiences and recovery capital of women from diverse European backgrounds. Addiction Research & Theory. 2025. Länk: https://www.researchgate.net/publication/388054444_What_constitutes_a_women’s_recovery_from_addiction_Examining_lived_experiences_and_recovery_capital_of_women_from_diverse_European_backgrounds

Charting recovery pathways in Sweden: The role of time, gender and meaningful activities. Nordisk Alkohol- & Narkotikatidskrift. 2025. Länk: https://www.researchgate.net/publication/394935676_Charting_recovery_pathways_in_Sweden_The_role_of_time_gender_and_meaningful_activities

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena