”Att kunna uttrycka sin åsikt utan att myndigheter ingriper är en omistlig del av ett fritt och öppet samhälle”.
Så inleder statsministern och justitieministern sin artikel i DN den 2 oktober i år. Men i praktiken, hur och var får man uttrycka sin åsikt utan demonstrationstillstånd från polismyndigheten? Vi vill lyfta denna fråga med exemplet Grand Panthers.
Så fungerar Grand Panthers
Sista onsdagen varje månad har medlemmar i nätverket Grand Panthers under 14 år rört sig mellan husen för vårt lands folkvalda. Där har de promenerat mellan riksdagshusen för att de, som är pensionärer, oroar sig för den framtid barnbarnen kan komma att tvingas leva i om vi inte kommer till rätta med klimatutsläppen. De är ett 20-tal personer som gått sakta mellan riksdagshusen i vad de kallar en strömning. Det är inte en demonstration, som man behöver polistillstånd för, utan ett stillsamt promenerande en och en eller möjligen två tillsammans med plakat och lappar om framtiden för våra barnbarn. Pantrarna kallar det att strömma. Ibland har riksdagsledamöter tagit kontakt och samtalat med dem. Någon riksdagsledamot har också bjudit in dem till samtal inne i riksdagshuset eller talat med dem från riksdagstrappan. De har gått under flera mandatperioder och valår och riksdagsledamöterna har nog vant sig vid att de finns där den sista onsdagen varje månad. De
- utgör ingen fara för farsot
- hotar inte rikets säkerhet
- stör inte den allmänna ordningen
- hindrar inte trafiken
- bidrar inte till hotfull stämning.
Pantrarna har inte upplevt någon ökning i antalet manifestationer runt riksdagshuset eller någon tilltagande konkurrens om gaturummet.
Sista onsdagen i september
Den onsdagen blev en annorlunda dag. Den här onsdagen var området belägrat. Poliser med automatkarbiner och pistoler spärrade vägen för pantrarna. De fick helt enkelt inte gå där längre och uttrycka sina åsikter.
De försökte förstå varför. Det fanns både vuxna och ungdomar som promenerade via Riksgatan som också undrade över vad som pågick.
Frågor som kräver svar
”Att kunna uttrycka sin åsikt utan att myndigheter ingriper är en omistlig del av ett fritt och öppet samhälle”.
Vi tar fasta på denna utgångspunkt i statsministerns och justitieministerns artikel och frågar oss:
– Varför får pantrarna inte längre fritt uttrycka sina åsikter? De har i 14 år fredligt promenerat mellan riksdagshusen med budskapet att klimatförändringarna måste tas på allvar för barnbarnens skull. Varför fick de inte säga detta onsdagen den 24e september?
– Hade något lagrum förändrats?
– De fick diffusa svar. Ett svar från den hårt beväpnade polisstyrkan var att det handlade om en särskild händelse och att denna särskilda händelse var att det är valår. Valår är det vart fjärde år helt förutsägbart. Man skulle till och med kunna tycka att det under valår är särskilt angeläget att få uttrycka sin åsikt.
– Vi är inte experter på lagstiftning om yttrandefrihet. Men vi vill gärna veta vad som skiljer onsdagen den 24 september 2025 från onsdagen den 27 augusti 2025, då pantrarna fick gå på Riksgatan med sina plakat?
– Kan pantrarna gå fredligt utanför riksdagshuset nästa onsdag, den 29 oktober?
– Statsministerns och justitieministerns artikel signalerar, den inledande meningen till trots, att begränsningar ska införas. Vad kommer de att innebära?
– Kan pantrarna uttrycka sin åsikt också onsdagar under kommande år?
Siv Ericsdotter är civilekonom, tidigare kanslichef i regeringens miljövårdsberedning och medlem i nätverket Grand Panthers.
Åsa Sohlman är nationalekonom, tidigare departementsråd i regeringskansliet och medlem i nätverket Grand Panthers.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
