Norge har gett sig självt chansen

Det är ett historiskt bakslag för Høyre.

Valet i Norge är en framgång för socialdemokratin. Från att ha varit helt uträknade under våren och sommaren har partiet gjort en remarkabel comeback.

Men valet visar också att högerextremister inte försvinner för att man sätter dem i regeringen.

På ett sakligt plan har Norge i och med valet igår gett sig självt chansen att förbli ett modernt land. En av valets viktiga frågor har handlat om oljeindustrin, där vänstersidan vill se en snabbare omläggning till klimatsmart energiproduktion och en stegvis avveckling av den norska ekonomins oljeberoende.

Fremskrittspartiet togs in i regeringen mellan 2013 och 2020 och tappade en stor del av sin väljarbas – tillfälligt

Fremskrittspartiet, som ägnat en stor del av valrörelsen åt att låta som Donald Trump light, tar inte klimathotet på allvar och vill vänta och se med omställningen.

Valet har också handlat om skatterna, där högern velat avskaffa förmögenhetsskatterna och vänstersidan tvärtom talat om vikten av att beskatta de med högst inkomster.

Där gjorde Norge igår ett tydligt vägval.

Sedan går det förstås inte att bortse ifrån att den tidigare statsministern och partiledaren Jens Stoltenbergs återkomst till norsk politik påverkade valutgången. Stoltenberg är en politisk ikon i Norge och hans stjärnstatus har växt ytterligare under åren som Natos generalsekreterare.

Hur som helst tycks nu de senaste fyra årens regeringskoalition hålla i ytterligare en mandatperiod. Arbeiderpartiet fortsätter regera. Senterpartiet, Sosialistisk venstreparti, Rødt och Miljøpartiet de grønne förblir stödpartier, med ett avgörande inflytande över politiken. Det kommer inte minst märkas i miljöfrågorna.

Så till det högerpopulistiska Fremskrittspartiet. Trots att högern förlorade valet såg partiledaren Sylvi Listhaug ut som om hon just vunnit en storvinst på Lotto när hon intervjuades från valvakan.

Fremskrittspartiet blev största borgerliga parti och kommer nu de facto att leda oppositionen. Det är ett historiskt bakslag för Høyre, Norges Moderaterna.

Det var inte så högerns strateger tänkt sig att det skulle gå. När Fremskrittspartiet togs in i regeringen mellan 2013 och 2020 och snabbt tappade en stor del av sin väljarbas var det många som såg det som ett recept för att kontrollera extremhögern. Släpp in de i värmen bara. Ge dem makt så kommer ”magin” försvinna.

Men de inom högern som hoppats att några år av maktinnehav skulle sänka högerextremismen mer permanent har alltså fått fel.

I stället är det nu det mer klassiska högerpartiet Høyre som rasat genom golvet.

I det här valet har det varit tydligt. Liberala väljare vill hellre ha vänstersidan än en regering ledd av Fremskrittspartiets ledare Sylvi Listhaug.

”Hon har blivit en slags fågelskrämma”, konstaterade en väljare i en kommentar till nyhetskanalen Yle.

Eller som Høyres partiledare sade efter valförlusten.

– Vi hamnade i kläm mellan Arbeiderpartiet och Fremskrittspartiet.

Utvecklingen i Norge borde ge de svenska regeringspartierna stora skälvan. Både för att läget inför det svenska valet nästa år pekar mot att Sverigedemokraterna blir största parti. Och det faktum att mittenväljarna i det läget flyr från högersidan.