Behovet av ett ökat internationellt bistånd är akut. Vi vädjar till Socialdemokraterna att snarast, åtminstone under nästa mandatperiod, avsätta en procent av Sveriges välstånd till bistånd.
Samma dag som Sverige 2024 stängde ambassaden i Burkina Faso och avslutade ett långsiktigt biståndssamarbete, öppnade Ryssland – efter 32 års frånvaro – en ambassad i landet.
Liknande mönster ser vi även i andra länder där Sverige och EU minskar sitt bistånd och politiska engagemang. Ryssland och Kina är snabba med att stärka sina kort i länder där västvärlden drar sig tillbaka och de samarbetar ofta med korrupta ledare.
Effekterna av EU:s och USA:s neddragningar av biståndet har utvecklats till en katastrof
Sedan Tidöregeringen tillträdde har Sverige i land efter land övergett människor och organisationer som kämpar mot fattigdom och för demokrati och kvinnors rättigheter, när stödet fasats ut och väl fungerande biståndsprojekt tvingats stänga ned.
Det är människor i de fattigaste delarna av världen som betalar för en biståndspolitik som har ett oblygt fokus på svenska intressen. Som leder oss långt bort från det som riksdagen fastslagit ska vara biståndets mål: att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sedan Sverige kraftigt drog ner på biståndet 2022, har andra EU-länder följt efter.
Effekterna av EU:s och USA:s neddragningar av biståndet har utvecklats till en katastrof av ofattbar omfattning. Enligt en artikel i The Lancet riskerar USAID:s dramatiska nedskärningar bland annat att leda till nästan 15 miljoner fler fall av malaria i länder som Nigeria och Uganda och 107 000 ytterligare dödsfall globalt – under bara ett år. Miljontals människor riskerar att dö när finansiering av bromsmediciner och vaccin dras in, livsviktiga matransoner möglar i sina lager och vård av undernärda barn stoppas.
Men neddragningarna bidrar också till en ny, osäker värld. För när stödet till de som kämpar mot fattigdom och förtryck försvinner, växer en accelererande auktoritär nationalism fram. Vi bevittnar nu en demokratisk tillbakagång, där endast en mycket liten del av världens befolkning åtnjuter grundläggande politiska fri- och rättigheter. Det bidrar till global instabilitet och en förändrad geopolitik, som inte bara påverkar ”någon annan, långt borta” utan även oss i Sverige.
Vad blir Socialdemokraternas svar på den allvarliga utvecklingen? Det vet vi snart. Partiets budgetmotion kommer att visa dess trovärdighet i biståndspolitiken. Visar sig kongressens beslut om en återgång till en procent i konkreta siffror för 2026, 2027 och 2028? Vi hoppas det.
Samtidigt är vi oroade över att Socialdemokraterna, till skillnad från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och nu även Centerpartiet, följde efter när Tidöregeringen övergav principen om att avsätta en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd och sänkte biståndsbudgeten. För 2025 och 2026 har partiet endast budgeterat för ett bistånd motsvarande 0,76 procent av BNI. Marginellt ovanför regeringens låga nivå.
Partiföreträdare säger ibland att det efter krisen på 90-talet tog flera mandatperioder att återställa biståndet till en procent av BNI. Det är missvisande. I budgeten för år 2000 uppgick biståndet till 0,72 procent av BNI, för att öka till 0,73 procent år 2001 och 0,74 procent år 2002. I denna takt skulle det ha tagit 28 år att nå upp till en procent. I stället kom S-regeringen i september 2004 överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att återställa biståndet till en procent år 2006. Så blev det och principen upprätthölls i 16 år, fram till Tidöregeringen tog över.
Biståndet är en spegel av vår samtid. Hur vi talar om bistånd och vilka mål vi sätter upp – det säger något om vilka värden vi prioriterar som samhälle. Därför vädjar vi till Socialdemokraterna att snabbt återgå till att avsätta en procent av BNI i bistånd. Det har gjorts förut och det går att göra igen.
Mattias Brunander, Generalsekreterare Diakonia
Magnus Walan, Senior policyrådgivare Diakonia
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
