Debatt Har UD slutat med rapporterna om mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati?
Svenska regeringar har sedan 1980-talet, oavsett politisk färg, ungefär vartannat år publicerat rapporter om andra länders respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati.
Nu skrivs inte längre sådana rapporter – vilket inte markeras på UD:s hemsida. Där ligger bara fem–sex år gamla rapporter, som blivit alltmer inaktuella. Rapporten för USA och Ryssland är exempelvis från 2020 och de för Iran, Irak och Israel från 2019.
Bidra till kunskap
Rapporterna ska enligt UD:s hemsida ”vägleda beslut” om allt från utvecklingssamarbete till handel, migration och konfliktförebyggande. De ska bidra till ökad kunskap och markera svenskt engagemang i frågorna. Men med dagens i flera fall gravt ofullständiga rapporter försämras Sveriges förmåga att orientera sig i en föränderlig värld och möjligheter att driva en rättighetsbaserad agenda.
Rapporterna som redovisar situationen i enskilda länder avseende mänskliga rättigheter (MR), rättsstatsprinciper och demokrati. År 2017, när jag själv på UD höll i arbetet med rapporterna, publicerades 136 landrapporter, efter förnämliga faktainsamlingar och bedömningar från svenska ambassader världen över. Rapporterna var utformade utifrån en gemensam mall, där bland annat landspecifik utveckling och trender redovisades. Rapporterna baserades på tydliga angivanden av etablerade källor, vedertagen terminologi och faktabelagda bedömningar.
Syftet – som fortfarande avges på UD:s hemsida – är att rapporterna ska bidra med kunskap om respekten för MR, rättsstat och demokrati, frågor som markerats som prioriterade inom utrikesförvaltningen. Hemsida anger att rapporterna ska ”genomsyra alla delar av utrikespolitiken och såväl den internationella utvecklingspolitiken som migrationspolitiken, säkerhetspolitiken och handelspolitiken”. Rapporterna ska också ge vägledning rörande företags ansvar i länder där principerna hotats.
Men frågan är om gamla och delvis förlegade rapporter kan ge den kunskap som krävs på områden som fortfarande anges som prioriterade och som ska ”genomsyra alla delar av politiken”. Och när UD utlovar företag vägledning måste den väl vara både aktuell, relevant och professionell.
Har stärkt UD
Processerna med framtagandet av rapporterna har under cirka 40 år inneburit en stark kompetensutveckling för en faktabaserad förvaltning och utrikespolitik utformad i en föränderlig omvärld.
De kontakter som inrapporteringen gett upphov till i olika länder har stärkt kunskap och gett viktiga kontakter i länder världen över, genom ingående samtal med myndigheter, advokater, civilsamhällesaktörer, journalister, företag samt internationella organisationer som FN och Världsbanken. På många håll har inte minst besök i fängelser och flyktingläger fördjupat flera ambassaders landkännedom.
Rapporterna har utöver kunskap om utvecklingen i enskilda länder också visat på trender i regioner och globalt. De har bl a fungerat som ”early warning” när rättigheter inte respekteras vilket på sikt ofta resulterat i ökat våld, förföljelser och i värsta fall väpnade konflikter.
Under den feministiska utrikespolitiken bidrog rapporterna till att tydligare uppmärksamma diskriminerande lagstiftning och praxis som innebar inskränkningar av kvinnors och flickors rättigheter och livsvillkor och straffrihet som ofta föreligger rörande våld mot kvinnor.
Sammantaget har rapporterna innehållit ett brett batteri av uppgifter som belyst utveckling och trender i fråga om länders respekt rörande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprinciper. Det har exempelvis gällt oberoende rättsväsen, förekomst av korruption, godtyckliga frihetsberövanden och civilsamhällets och medias möjligheter att granska och hålla makthavare ansvariga. Dessutom har rapporterna lyft svenska insatser på området i enskilda länder.
Bland de källor som legat till grund för rapporterna märks hemsidan för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Länkar dit finns här: www.ohchr.org, www.transparency.org, www.info.worldbank.org, www.worldjusticeproject.org, www.v-dem.net, www.eiu.com, www.freedomhouse.org, www.icnl.org samt www.legislationline.org.
Vad gäller nu?
Slutet på publiceringarna av UD:s rapporter om mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati sammanfaller i tiden med regeringsskiftet hösten 2022. Ska det tolkas som att den nuvarande regeringen, eventuellt tillsammans med Sverigedemokraterna, fattat beslut om att inte fortsätta arbetet med rapporterna som tycks vara avslutat 2022? Trots att de anges ha prioritet och vara viktiga som faktaunderlag på en rad politikområden? Och att de utgör ett stöd för företags bedömningar av verksamhet i olika länder.
Ett klargörande vore intressant.
Gerd Johnsson-Latham, koordinator på UD för de 136 MR-rapporter som publicerades våren 2017.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
