Arbetstidsförkortning Hälften av den arbetstid som skulle gå förlorad i en arbetstidsförkortning kan tas igen genom att anställda och företag blir mer effektiva. Det visar en ny LO-rapport som släpptes på måndagen.
I genomsnitt har arbetstidsförkortning 40–50 procents genomslag på produktionen, enligt LO-rapporten. Detta innebär att drygt hälften av de förlorade arbetstimmarna tas igen genom ökad produktivitet. I rapporten går författaren och LO-ekonomen Niklas Blomqvist igenom forskning kring hur en generell arbetstidsförkortning påverkar produktivitet och sysselsättning på samhällsnivå.
Positiva sysselsättningseffekter
Rapporten visar att vinsterna med en kortare arbetstid är att löntagare blir mindre stressade, vilket i sin tur leder till att man kan prestera bättre under timmarna man faktiskt jobbar. Det är också troligt att en arbetstidsförkortning får ett genomslag på sjukfrånvaron, enligt rapporten.
– Det sätts även ett visst effektivitetstryck på företag som tvingar dem att bli mer produktiva och investera i ny teknik, säger rapportförfattaren Niklas Blomqvist, LO-ekonom, under lanseringsseminariet.
Rapporten visar att det är möjligt att skapa positiva sysselsättningseffekter som en effekt av kortare arbetstid, även om en kortare arbetstid är inte är lösningen på arbetslösheten. Slutsatsen är att det på sikt är möjligt att föra en politik för full sysselsättning oavsett hur många timmar heltidsanställda arbetar.
Den nya rapporten är en del av LO:s arbetstidsutredning som ska ge förslag på hur arbetstiden i Sverige kan förkortas. Det var ett av LO-kongressens krav. Utredningen ska vara färdig senast den 15 maj för att sedan tas vidare i konkreta förslag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
