Ulla Andersson (V): Lägg inte pengar på hög, slopa överskottsmålet!

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson skriver om varför det är dags att ersätta överskottsmålet med ett mål om budget i balans över en konjunkturcykel.

Arbetslösheten är dagens stora samhällsekonomiska problem. Den påverkar oss alla inte minst ur ett demokrati- och maktperspektiv. Har vi råd med massarbetslöshet och maktlöshet? Mitt bestämda svar är nej. Det är ur det perspektivet frågan om överskottsmålets vara eller icke vara måste ses. Så länge vi har hög arbetslöshet har arbetsgivarna hela makten, otryggheten på arbetsmarknaden ökar, arbetare ställs mot arbetare och löneandelen urholkas.

Överskottsmålet infördes mot bakgrund av den kraftiga ökningen av statsskulden. Vi stod bakom det då det infördes och anser att det tjänat oss väl. I dag är Sveriges statsskuld inte längre något problem, utan det är den skyhöga arbetslösheten och den höga strukturella arbetslösheten. Därför måste det ekonomiska ramverket förändras och anpassas till dagens stora problem.

Ekonomiska dogmer måste våga utmanas. Vi ska inte längre spara – utan bekämpa arbetslösheten och därför avskaffa överskottsmålet. Det ska ersättas med ett mål om budget i balans över en konjunkturcykel. I en växande ekonomi innebär det att statsskulden som andel av BNP trendmässigt sjunker över tid. Samtidigt frigörs resurser motsvarande cirka 35 miljarder kronor per år till samhällsnyttiga investeringar – de behövs. Både organisationer, ekonomer, ekonomiska debattörer och journalister på höger- och vänsterskalan har nu tagit steget ut ur garderoben och stödjer målet om budget i balans som Vänsterpartiet drivit.

I dag har Sverige en nettoförmögenhet närmare 700 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 19 procent av BNP. Medan vi lägger pengar på hög i statskassan ser vi sjuka ligga i sjukhuskorridorerna, barn som föds i en nedmonterad förlossningsvård, unga som inte ens vågar drömma om en egen bostad, tåg som hellre står still än kommer i tid, äldre som inte får den omsorg de behöver och 10 000-tals barn som tvingas lämna skolan utan fullständiga betyg. Är det viktigare med pengar på hög än en välfungerande och utbyggd välfärd? I dag verkar pengar blivit ett mål i sig och inte ett verktyg för att investera i samhällsnytta. Vi kan välja en annan väg.

Genom ett mål om budget i balans kan vi öka de offentliga samhällsnyttiga investeringarna och samtidigt skapa jobb och lösa gemensamma samhällsproblem. Låt mig ge några förslag:

• För att bygga bort bostadsbristen behöver det byggas 40 000 bostäder per år, varav hälften hyresrätter. För att det ska bli verklighet krävs offentliga investeringsstöd för hyresrätter. För att ta del av dem ska specifika mål för energieffektivitet nås liksom rimliga hyresnivåer. Det behövs ett upprustningsprogram för miljonprogrammens bostäder.

• Bygg ut järnvägen för att möta det ökande antalet resenärer, men också för att möjliggöra en överföring av gods från väg till järnväg. Det är dessutom klimatsmart. Underhållet behöver öka så att vi får tåg som går i tid istället för justerade tidtabeller. Vi vill även satsa på en utbyggd kollektivtrafik i såväl stad som landsbygd.

• Det behövs en omfattande energiomställning med energieffektivisering av såväl fastigheter som industri, som en utbyggd sol- och vindkraft.

• Lärartätheten i skolan behöver öka. Barngruppsstorlekarna i förskola och på fritids behöver minskas, det behövs en omfattande utbyggnad av äldreomsorgen och bättre arbetsvillkor. Sjukvården behöver fler vårdplatser och resurstillskott.

• Våra gemensamma försäkringar behöver stärkas för att öka tryggheten och minska utsattheten. Det leder också till en ökad efterfrågan i ekonomin.

Det här är investeringar som skapar ett ökat välstånd samtidigt som det skulle ge mängder av nya jobb i såväl offentlig som privat regi.

Det är väl ändå rimligt att kräva att pengarna kommer till nytta i stället för läggs på hög i statskassan.

Ulla Andersson, Ekonomisk talesperson för Vänsterpartiet