Bostad När flerbostadshus rustas upp höjs ofta hyran kraftigt. I debatten pratas om ”renovräkningar”, att låginkomsttagare tvingas flytta när de inte klarar den nya hyran. Men ny forskning visar att det främst är fattiga hyresgäster som bor kvar. Något som kan få stora konsekvenser för deras levnadsstandard och för samhället.
– Jag har fått ta hjälp av socialtjänsten för att klara det. Jag har aldrig behövt ansöka om bidrag tidigare, jag har alltid klarat mig själv. Det här är värdelöst, säger hyresgästen Christer Sambring.
Miljonprogrammet står inför omfattande renoveringar. Omkring 330 000 lägenheter byggda mellan åren 1965 och 1974 är i behov av upprustning och för 140 000 av dem är behovet akut. Kostnaderna för genomförandet är höga och det leder ofta till kraftiga hyresökningar, ibland över 60 procent, för att kalkylen ska gå ihop. Omkring en halv miljon lägenheter har redan rustats upp det senaste decenniet och i flera fall har det väckt protester och medial uppmärksamhet. I debatten pratas om ”renovräkningar”, att hyresgäster med lägre inkomst känner sig pressade att flytta då de inte klarar den nya hyran.
Ida Borg, forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, ville titta närmare på hur mönstret ser ut. Om det verkligen är så att låginkomsttagare trängs bort från sina hem efter en omfattande renovering.
– Tidigare forskning har främst undersökt hur människor upplever det när deras hem renoveras. Hur det skakar om hela deras liv och oron över att hyran ska höjas väldigt mycket. Vi förstår att en renovering kan skapa stress, och det är inte heller något vi går emot. Vi förstår att det är så. Men med kvantitativa metoder ville vi ta reda på hur mönstret ser ut och få siffror på vilka det är som flyttar, säger Ida Borg.
Tillsammans med andra forskare undersökte hon hur stor sannolikhet det är för hyresgäster att flytta inom ett visst tidsfönster innan, under och efter deras fastighet renoveras. Resultatet visar att de fattiga i stor utsträckning stannar både före och efter renoveringen, medan det är större sannolikhet att de med högre inkomster flyttar. Detta visar på ett mindre uppmärksammat men ändå stort problem, menar Ida Borg.
– Vi ser snarare att människor blir inlåsta. Medan de med högre inkomst passar på att flytta på grund av vanliga orsaker, som nytt jobb eller familj, saknas det för låginkomsttagare alternativ på bostadsmarknaden. Många kan inte efterfråga en annan typ av bostad även om de skulle vilja. Det här kommer att förvärras om hela beståndet renoveras upp och hyrorna höjs, säger Ida Borg.
62 procent hyreshöjning
En som har fått det ekonomiskt svårare efter en omfattande renovering är Christer Sambring, 61 år. Han bor i en hyresrätt i Högdalen, Stockholm. Mellan åren 2018 och 2021 rustades hans hus upp och hyran höjdes med 62 procent.
– Innan renoveringen hade jag knappt 4 400 kronor i hyra. Nu är den uppe i 10 500 kronor. Jag är på väg att bli sjukpensionär och får ta hjälp av socialtjänsten för att klara av det. Jag har aldrig behövt ansöka om bidrag tidigare, jag har alltid skött mig själv. Det här är värdelöst, säger Christer Sambring.
Efter att hyran är betald har han omkring 2 500 kronor kvar att leva på, berättar han.
– Det är inte mycket. Jag kan inte unna mig något. Det går till käk och andra nödvändiga saker, som färdtjänst som jag måste pynta för. Jag har lärt mig att leva på det men den sista veckan har jag inget kvar. Jag måste dessutom ansöka om socialbidraget varje månad och det är inte givet att jag får det. Jag har fått ta hjälp av en välgörenhetsorganisation som delar ut matkassar, det var jävligt pinsamt.
Christer Sambring letar efter billigare lägenheter, men även dem han hittat är i färd med att renoveras och han skulle bara hamna i samma situation igen, konstaterar han. Hade han hittat något bättre alternativ hade han inte tvekat en sekund på att flytta.
– Men jag har bott i Högdalen i över 20 år och trivs väldigt bra här. Jag vill inte flytta till Solna eller något. Jag lägger ut lite krokar och får se om jag får napp, säger Christer Sambring.
Sociala nätverk förstörs
Ida Borg framhåller att denna fråga behöver diskuteras mer nu när så många står inför omfattande renoveringar.
– När vi har sådana här kryphål i hyressättningssystemet där standardhöjningar leder till så höga hyreshöjningar, då måste vi fråga oss var hamnar kostnaderna? På den enskilde, på staten eller kommunen? Vi måste diskutera andra sät att finansiera renoveringar, säger Ida Borg.
Åse Richard, forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, har nyligen skrivit en avhandling om vad som händer med människorna som bor kvar efter en renovering. Hon menar att låginkomsttagare visst blir undanträngda, och att hennes forskning indikerar att det också är låginkomsttagare som flyttar in, vilket gör att sammansättningen inte ändras. Men hon ser också i sin forskning att det främst är de med högre inkomst som flyttar. Och att låginkomsttagare fastnar för att de till exempel inte beviljas bolån. Trots att det skulle innebära lägre kostnader för dem att flytta till bostadsrätt.
Men Åse Richard pekar även på andra konsekvenser för dem som bor kvar än enbart ökade boendekostnader.
– Det kan vara att alla andra flyttar och hela ditt sociala nätverk förstörs. Att allt i din vardag som är viktigt för dig blir krångligare. Relationen med fastighetsägaren kan ändras, boende vittnar om att den blir mer auktoritär och att det blir svårare med felanmälningar. Grönområden, som är så viktiga för människor som inte har en sommarstuga eller möjlighet att resa bort, försvinner, säger Åse Richard.
Renoveringsvåg
När Christer Sambrings hus renoverades flyttade alla grannar han hade kontakt med. Han upplever också att mycket i förvaltningen har försämrats.
– Det är skittrist. Jag känner inte igen någon i huset. Gräset här utanför är en halvmeter högt och plattorna vid entrén håller på att sjunka ner. Vi har klotter på fasaden. Det är felannmält men det händer ingenting, säger Christer Sambring.
Precis som Ida Borg menar Åse Richard att renoveringarna måste uppmärksammas och diskuteras mer. Inte bara utifrån om någon tvingas flytta från huset utan också hur det påverkar allt runt omkring hemmet. Men hon poängterar också att den här frågan inte är ny.
– Det pågår en renoveringsvåg sedan 2010. Innan miljonprogrammen var det 50tals-husen. Vi har vetat länge vad vi står inför man men har inte ens gjort någon statlig utredning kring hur det ska gå till, vem som ska betala och hur det drabbar människor. Det har inte funnits någon plan. Det är dyrt att renovera hyresrätter, men varför ska det inte få kosta precis som rotavdraget eller ränteavdraget gör, säger Åse Richard.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
