Vad händer med SvD:s ledarsida?

Vad händer med SvD:s ledarsida? Mina egna funderingar började när en av sidans skribenter, Roland Poirier Martinsson, for med uppenbar osanning i ett inslag i Sveriges Radio. Hans märkliga svar till mig på SvD:s ledarsida avslutades naturligtvis med ett invektiv.

I veckan fick en annan SvD-krönika av Roland Poirier Martinsson kritik av Johan Norberg. Anledningen var att Poirier Martinsson felaktigt klippte i ett citat så att det passade den egna tesen.

Andra har reagerat på att SvD:s ledarskribent Per Gudmundson har börjat stödprenumerera på en antimuslimsk och rasistisk tidning.

Gudmundson har även i en ledartext kallat Katrine Kielos bok ”Det enda könet” för hjälpligt maskerad pornografi. Kielos hyllade bok ifrågasätter de nationalekonomiska principer och förklaringsmodeller som styr våra dagliga liv. DN gick inte riktigt på Gudmundsons förminskande och närmast gubbsjuka linje utan valde att belöna Kielos med tidningens kritikerpris ”Lagercrantzen”.

Som gammal chefredaktör på Socialdemokraternas nyhetstidning Aktuellt i Politiken (AiP) ler jag också åt att den aktive politikern och Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark skriver krönikor på ledarsidan. Det försökte vi undvika i AiP på min tid, ledarsidans åsikter skulle framföras av journalister. Partisekreteraren och andra politiker fick skriva krönikor på debattsidan.

I går samlade tankesmedjan Fores stora delar av den gamla Lindbeckkommissionen för en summering i efterhand. Jag missade seminariet, men läste en utmärkt rapport skriven av Saco:s presschef Anders Jonsson. Assar Lindbecks budskap var häpnadsväckande: Det ekonomiska ramverk som han var med och skapade för 20 år sedan blev för starkt. Att tjata så mycket om ansvar som Anders Borg och Magdalena Andersson gör är i själva verket oansvarigt. Sverige kan inte spara sig ur krisen!

Men när SvD:s ledarsida skriver om seminariet i dag lyser Lindbecks självkritik med sin frånvaro. I stället får vi ett resonemang om en gammal konservativ käpphäst: Vikten av att avskaffa hyresregleringarna. En märklig prioritering.

Fast på SvD:s näringslivssidor kan vi läsa vidare om tidningens viktiga och intressanta granskning av härvan kring Nuonaffären: den största kontantuppgörelsen någonsin i Sverige. En granskning som mig veterligen inte har omnämnts på den egna tidningens ledarsida.

Lite nostalgiskt vill jag minnas en tid när SvD:s ledarsida gjorde mig förbannad – det är ju inte mina politiska åsikter som ska framföras – men på ett överraskande och ofta underhållande sätt.

För ett par år sedan, när Henrik Brors nyhetsanalyser snarast utgjorde en förlängning på ledarsidan i DN, valde många progressiva i min bekantskapskrets att pröva SvD.

En gissning är att ett litet tåg av progressiva nu börjar återresan till ”den malliga morgontidningen”.