Det sägs att vi lever i ett kunskapssamhälle. Men vad betyder det? Och är mer fokus på teoretisk kunskap rätt väg att gå för en fungerande arbetsmarknad? Det här diskuterar veckans poddpanel.
Begreppen kunskapssamhälle och informationssamhälle hör vi ofta idag i debatten om framtiden – en framtid som sägs kräva allt mer avancerade kunskaper av oss i takt med digitalisering och att fler jobba väntas rationaliseras bort.
Men vad är det för kunskap vi väntas skaffa oss? Hur kan folks befintliga kunskap tas tillvara bättre på arbetsmarknaden? Det här handlar veckans Arena Tyckonomi om.
– Jag har forskat i 20 år om den praktiska och erfarenhetsgrundade kunskapens betydelse i arbetslivet och jag skulle vilja säga att de två orden – kunskapssamhälle och informationssamhälle – är fullständiga fluff-fluff-ord utan innebörd – eller som kan betyda allt möjligt, säger Lotta Tillberg, docent vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Enligt de flesta bedömare, däribland Arbetsförmedlingen, kräver arbetsgivare i dag i princip alltid gymnasieutbildning för att anställa någon. Men enligt Torild Carlsson, utbildare och författare inom arbetslivsfrågor, är det en myt att man inte kan få jobb utan fullgjord gymnasieutbildning.
– Man tror att det är brist på gymnasieutbildning som ligger bakom att man inte har ett jobb, men ofta är det andra orsaker som ligger bakom, säger han.
Att fler utbildar sig på högskola hänger, enligt Lotta Tillberg, ihop med att vi anser att utbildning är en garanti för något och att institutioner upprätthåller bilden av att du bara kan få den här kunskapen av oss.
– Det är problematiskt. Jag tänker mig att vi på högskolor måste bli mycket bättre på att sänka trösklar och öppna för samarbeten med andra organisationer som inte är de traditionella, säger Lotta Tillberg.
Även Ida Karlsson, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen, ser ett problem med ökade legitimationskrav och professionalisering i många yrken.
– Ju högre krav man ställer från arbetsgivares sida desto färre blir det som kan ta de här jobben. Och med tanke på hur i många yrken det råder brist på arbetskraft i dag så har vi svårt att se hur det kan underlätta matchningen att göra så, säger Ida Karlsson.
Torild Carlsson tycker att professionalisering är ett tveeggat begrepp.
– Professionalisering är något tveeggat; det kan vara ett tecken på att ett yrke mognas och utvecklas, att lära mellan yrkesverksamma, men det kan också handla om att stänga dörren för andra.
Det finns de som menar att vi utbildar oss för länge, att det råder utbildningsinflation, för att vi överdriver värdet av en högskoleutbildning. Torild Carlsson är inte kritisk till långa utbildningar, men menar att utbildning i allt för stor grad blir ett verktyg att ta till för att »lösa« arbetslöshet.
– Jag har arbetat med de här frågorna i 20 år och jag har aldrig träffat någon som inte har kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden, men det är väldigt sällan jag träffar någon som har bra koll på vad de faktiskt har att erbjuda arbetsmarknaden. Om man inte förstår det och bygger strukturer för att ta tillvara på kompetens som redan finns, blir effekten att man utbildar lite till, säger Torild Carlsson.
Lotta Tillberg hänvisar till Aristoteles indelning i tre olika sorters kunskap, där faktakunskapen – eller bokkunskapen – är den enda som värderas riktigt högt i dag.
– Vi har jättemånga människor som har förmågor och som är kloka men som inte får en chans, säger Lotta Tillberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
