De som förtvivlat håller fast vid något som aldrig har funnits och aldrig kommer att bli. De som vill att Sverige ska bli vad de inbillar sig att det en gång var. De har redan förlorat.

Peter Wolodarski, det är chefen för ledarsidan på Sveriges största morgontidning. Zlatan Ibrahimovic, det är Sveriges största fotbollsstjärna. Alexandra Pascalidou, det är en av Sveriges mest kända journalister och författare. Nyamko Sabuni, det är Sveriges jämställdhetsminister. Josef Fares och Daniel Espinosa, det är två av Sveriges mest framstående regissörer. Ibrahim Baylan, det är Sveriges största partis partisekreterare. Jag kan fortsätta länge med att räkna upp kända namn. Och låt oss inte glömma alla hundratusentals okända, som varje dag stretar på med sina liv.

Den som nu skjuter på folk som ser ut som oss – hen demonstrerar ytterst desperationen över att kampen sedan länge är över. Vi är som vi är, vi heter som vi heter och ser ut som vi gör. Det går inte att göra oss som naturligt inslag i Sverige ogjort.

Därför, mina vänner, har skjutande rasister och folkvalda dito redan förlorat. Nu måste vi andra förstå det och agera därefter.