ledare När Israel går till val är det mer än vanligt som står på spel. Men oavsett utgången av valet så har Benjamin Netanyahu totalt ändrat spelplanen.

Själva valet har beskrivits som en personfråga. I fokus står premiärministern Benjamin Netanyahus gärning men också hans vidlyftiga privatliv, som han anklagas för att finansiera med skattemedel.

Korruptions- och mutanklagelserna duggar tätt. Själv pratar Netanyahu hellre i ödesmättade termer om att införa ”israelisk suveränitet” över Jordandalen och över Döda havets norra del för att garantera säkerheten. DN:s korrespondent Nathan Shachar tecknar porträttet av en fullfjädrad maktpolitiker som utnämnt sig själv till kommunikationsminister, och som under valkampanjen lyckats skaka om oppositionen genom ständiga nya bisarra utspel.

Den hatade men också hyllade premiärministern, ”Kung Bibi” i den dokumentär som visas på SVT Play, har i flera decennier delat Israel i två läger.

Även tidigare ledarfigurer för det egna partiet har börjat ta avstånd från Netanyahus försök att underminera demokratin.

På motståndarsidan finns inte bara den ”vänster” och de representanter för gammelmedia som han älskar att häckla, utan även en inflytelserik grupp generaler ledd av förre ÖB:n Benny Gantz. Konflikten mellan den kontroversiella Likud-ledaren och företrädare för Israels militär går långt tillbaka i tiden. Det nya är att även en rad tidigare ledarfigurer för det egna partiet har börjat ta avstånd från Netanyahus försök att som en israelisk Donald Trump underminera demokratin och dess viktigaste institutioner, inte minst genom ihärdigt spridande av falska nyheter via sin omåttligt populära Facebook-sida. Bland andra har förre ministern Benny Begin, son till partiets grundare, krigshjälten Menachem Begin, meddelat att han av samvetsskäl kommer att sluta rösta på Likud och Knessets förre talman Dan Tichon håller med.

Netanyahu har lovat att annektera Jordandalen på den ockuperade Västbanken. Vid ett kampanjmöte i förra veckan varnades han för påstådda raketattacker och fick föras bort av vakter. Reuters rapporterade att det då inte fanns några rapporter om att raketer skulle ha exploderat i staden Ashdod där mötet hölls, men Netanyahu fick en ursäkt att intensifiera sina utfall mot de livsfarliga ”araberna”.

Nu ökar spänningarna i Mellanöstern ännu mer i och med den massiva attack som i helgen slog ut Saudiarabiens största oljeraffinaderi med förväntat katastrofala konsekvenser för oljepriset och världsekonomin. De Iran-stödda Huthi-rebellerna har tagit på sig attacken som de hävdar har utförts med tio drönare, men USA:s utrikesminister Mike Pompeo håller, innan de faktiska omständigheterna blivit utredda, Iran som ensamt ansvariga. Situationen börjar likna upptrappningen inför Irak-kriget, då inte bara Bush-administrationen och Storbritanniens Tony Blair utan även höken Netanyahu, bidrog till att sprida de rykten om Iraks innehav av massförstörelsevapen som senare visade sig falska.

Inom kort förväntas Donald Trump presentera den fredsplan som Netanyahu säger är ett ”historiskt tillfälle” att genomföra annekteringen av Jordandalen. Sämre förutsättningar för att återuppliva fredsprocessen mellan israeler och palestinier går inte att tänka sig. Oavsett utgången av valet så har Netanyahu totalt ändrat spelplanen, förstört alla möjligheter till en tvåstatslösning med Palestina och ökat på spänningarna mellan Israel/USA och Iran.

Världen håller andan.