söndagskrönikan Familjen Sackler har finansierat många kultursatsningar. Men när deras roll i den amerikanska opioidkrisen blev känd avböjde har en rad museer samverkan. Nyligen plockade Metropolitan Museum of Art i New York ner alla sina Sackler-skyltar, skriver Jonas Cullberg.

I en av de mäktigaste salarna på USA:s största konstmuseum, Metropolitan Museum of Art i New York, finns ett åtta meter högt fornegyptiskt tempel i sandsten, ett enormt panoramafönster ut mot Central park och en spegelblank bassäng som ska påminna om templets ursprungliga plats vid Nilen.

Fram tills nyligen kallade salen för ”Sacklerflygeln”. Men den nionde december suddades namnet Sackler bort från dess entré. Samtidigt försvann det från sju andra gallerier på Metropolitan Museum.

Den torsdagseftermiddag då jag besöker museet är det omikron-glest med folk vid templet.

Även om Sackler-plaketterna är borta hörs namnet uttalat runtomkring mig. Vid bassängen föreläser en lärare för en grupp studenter. ”Det här vackra rummet är byggt med hjälp av pengar som tjänats på missbruk”, förklarar hon för dem. En bit bort läser två kvinnor en informationsskylt om templet, där namnet Sackler fortfarande står kvar, och som berättar att deras ”generösa stöd” möjliggjorde bygget av salen. ”Sacklers? Usch. De är mördare som kommit undan”, säger den ena kvinnan till den andra.

Deras enorma förmögenhet kommer från ett av de största brotten i USA:s historia.

Familjen Sacklers rykte är kört i botten. Deras enorma förmögenhet – de är goda för runt 11 miljarder dollar – kommer  från ett av de största brotten i USA:s historia. 1996 lanserade familjens företag Purdue Pharma det starka opioidläkemedlet Oxycontin, i princip heroin i pillerform, och spred genom massiv marknadsföring bilden att preparatet var riskfritt. Läkare skrev ut Oxycontin och liknande preparat i mängder, pillren läckte ut på svarta marknaden, miljontals amerikaner blev beroende och många gick senare över till heroin. Purdue Pharma kände tidigt till problemen men fortsatte marknadsföringen av preparatet och skyllde problemen på brukarna. Sedan dess har över en halv miljon amerikaner dött i överdoser, och landets opioidkris har blivit ännu värre under pandemin.

Samtidigt som familjen Sackler varit mycket diskreta med att koppla ihop sitt namn med Purdue Pharma och Oxycontin har de gjort sig kända som kulturfilantroper. Tack vare generösa donationer har deras namn prytt salar på museer som Louvren i Paris, Tate i London och Guggenheim i New York.

Efter att Purdue Pharmas roll i opioidkrisen blivit känd har en rad museer plockat ner sina Sackler-skyltar och avböjt fler gåvor. Metropolitan Museum har spelat en särskilt viktig roll för Sacklers. Det är landets främsta konstmuseum och det som familjen har varit knuten till längst.

Att opioidfilantropernas namn till sist tagits bort även där är resultatet av omfattande konstaktivism. Nan Goldin, en av USA:s mest uppburna konstfotografer, med bilder i Metropolitan Museums samlingar, var själv nära att dö av missbruk av Oxycontin som hon fått utskrivet efter en handledsskada. Hon startade aktionsgruppen PAIN, som 2018 tågade in i Sacklerflygeln, kastade hundratals tomma orangea pillerburkar i bassängen, och skanderade ”Shame on Sackler”. Gruppens krav var att Metropolitan och andra museer skulle avsluta sina samarbeten med Sacklers och har sedan dess fortsatt med manifestationer runt om i världen på konstinstitutioner som bär familjens namn.

Metropolitan Museums beslut att slutgiltigt bryta med Sacklers kom efter att en lång rad av världens främsta konstnärer, däribland Ai Weiwei, Laurie Anderson, Cindy Sherman, Ed Ruscha och Richard Serra, slutit upp bakom Goldins kampanj. Museet tvingades välja mellan donatorer och konstnärer.

Trots att familjen Sackler har tappat sitt anseende har det länge sett ut som de skulle komma billigt undan. Tusentals stämningsansökningar har riktats mot Purdue Pharma och mot åtta medlemmar av familjen Sackler personligen för deras roll i opioidkrisen. I september 2019 begärde sig företaget i konkurs, vilket stoppade alla ekonomiska krav.

Familjen Sackler var förberedda på risken att ställas till svars. Mellan 2008 och 2018, medan trycket ökade på Purdue Pharma för dess roll i opioidkrisen, flyttades 10 miljarder dollar från företaget till bolag registrerade i Luxemburg, Jungfruöarna och Delaware. Pengar som sedan tillfallit familjens medlemmar.

I september godkände en domare en uppgörelse om att Purdue Pharmas tillgångar, de som inte redan länsats av familjen Sackler, skulle användas för att bekämpa opioidkrisen. Förutsättningen var att Sacklers som privatpersoner skyddas från alla stämningar, även i framtiden. I torsdags revs uppgörelsen upp i en domstol i New York. Kanske kan det visa sig att familjen Sackler varken kan köpa respekt i konstvärlden eller frihet från juridiskt ansvar för det lidande de orsakat.

 

Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.