ledare Högerns tankesmedja satsar på ett valmanifest som utgår att alla offentliga lösningar per definition är fel. Går det att vara mer ur takt med tiden, när till och med röster i Centern talar för vinstbegränsningar i skolan?

Vad gör man om det man föreslår inte funkar?  Du och jag brukar i sådana lägen välja en annan lösning.
Men så gör inte nyliberaler. Även om alla ser att de haft fel i en fråga vill de gärna fortsätta med den gamla lösningen.
Detta framgår med all önskvärd tydlighet av den nyliberala tankesmedjan Timbros nyligen publicerade valmanifest, förmodligen tänkt att stärka borgerliga partier som vacklar i tron.
Tron, det är den gamla berättelsen om att staten alltid har fel, medan marknaden har rätt.
Valmanifestet blir med sina 68 punkter i mycket en påminnelse om tomheten i detta budskap.

Den enkla Timbro-lösningen på alla problem är just privatisering.

Timbro glömmer inte att förmana om att bidrag och socialförsäkringar inte får skena i väg, för annars vill folk inte arbeta.  Men det finns inga belägg för att detta skulle vara något faktiskt problem.  Sanningen är – som regeringens budget visar – att välfärden varit kraftigt underfinansierad.
Timbros valmanifest har givetvis inte ett ord om den ökande ojämlikheten. Istället fläskar man på med halverad bolagsskatt och sänkt skatt på kapitalinkomster. Nu kommer investeringarna att öka, påstår man i valmanifestet, fast det gissningsvis mest är den växande gruppen miljardärer som då har anledning att jubla.

Lösningen på gängkriminaliteten blir i manifestet att konkurrensutsätta Nationellt forensiskt centrum och privatisera delar av kriminalvården.
Den enkla Timbro-lösningen på alla problem är just privatisering. Valmanifestet listar 13 statliga företag som helt enkelt måste säljas.
Det är ideologisk dogmatism eftersom erfarenheten visat att företagen knappast blir mer effektiva då. Snarare har avregleringar ofta gjort att tjänsterna som erbjuds blivit dyrare.
Svartklubbarna med olaglig alkoholförsäljning under några år på 90-talet drevs ofta av nyliberala frihetspredikanter. Idag dyker de upp igen i valmanifestet för att hävda att friheten ökar om vi inskränker Systembolagets monopol.
Timbros valmanifest låtsas förstås inte om att två av tre borgerliga väljare tycker att vinstbegränsningar i välfärden är bra. I stället heter det om friskolereformen att den är ”en av borgerlighetens stora politiska segrar det senaste decenniet”.
Men denna seger är inte längre given. Kritiken växer.

Utan januariavtalet, som inte längre kan tysta den socialdemokratiska kritiken i frågan, står det nu klart att partiet på sin kongress i november kommer att tala klartext. Man vill besluta om förbud mot vinstuttag och en rad andra begränsningar av friskolornas frihet.
Och till Centerns partistämma de kommande dagarna finns massor av motioner av medlemmar som är oroade över vad som händer i skolan. Några är rentav emot det heligaste, att man ska kunna ta ut vinster ur friskolorna. En ledande person i partiets ungdomsförbund har beskrivit det som att borgerligheten varit för naiv.
Men bortsett från justeringar i friskolornas kösystem tycks Annie Lööf vägra att gå kritikerna inom det egna partiet tillmötes. En het debatt väntas därför på centerstämman.

Med tanke på allt som händer just nu är det illa tajmat av Timbro att satsa på ett valmanifest, där offentliga lösningar alltid skulle vara fel.
Trots de uppenbara bristerna i äldrevården har en stark offentlig sjukvård och en hög vaccinationsnivå förmodligen räddat många liv under pandemin. Det gemensamma har därför gissningsvis ett större folkligt stöd i vårt land än på länge. Det känns därför malplacerat att nyliberala teorier som verkligheten sprungit ifrån nu ska repriseras.