Anna Danielsson Öberg

söndagskrönikan Även om förhandlingarna om morgondagens anställningstrygghet är avslutade betyder inte det att frågan är avförd. Tvärtom, nu väntar ett minst sagt komplicerat utredningsarbete. Och många frågetecken återstår att räta ut, menar Anna Danielsson Öberg.

Det är inte lätt att hänga med i det som händer i och med den infekterade frågan om anställningstrygghet och omställning. I slutet av september var facken, LO och PTK, överens om att de förslag som diskuterades med arbetsgivarna var omöjliga att acceptera och förhandlingarna strandade. Ögonen vändes istället mot politiken. Skulle den utredning som januaripartierna tillsatt nu bli verklighet och skulle det i sin tur leda till den regeringskris som Vänsterpartiet hotat med?

I det skedet gjordes ett nytt förhandlingsförsök. Och den här gången blev det som bekant ja från PTK till slutbudet, signerat Svenskt Näringsliv, medan LO vidhöll sitt nej.

Ingreppen i anställningsskyddet ansågs vara för omfattande och många av de frågor som LO-förbunden velat reglera var fortsatt oreglerade. Arbetsgivarnas motstånd mot fackliga önskemål var fortsatt obrutet.

Med enighet mellan PTK och Svenskt Näringsliv fanns en uppgörelse med två av tre parter och det räckte enligt regeringen för att lägga den las-utredning januaripartierna tillsatte åt sidan. Istället utlovades en ny utredning.

Men det grälas fortsatt en hel del om vilka som ska få ha inflytande i det kommande utredningsarbetet. Regeringen hävdar att alla, inklusive offentligt anställda och LO ska ingå på något sätt. Liberalerna och Centerpartiet hävdar att LO inte ska ha något inflytande. Samma sak säger PTK och Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarnas kompromissvilja när det gällde viktiga trygghetsfrågor var otillräcklig, enligt en samstämmig uppfattning.

Överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv är sedan några veckor tillbaka offentlig och finns att ladda ner från PTK:s hemsida. Av den framgår tydligt att alla tre parter processat fram mycket av förslagen tillsammans. Sida upp och sida ner står det om vad parterna (alla tre) anser behöver göras vad gäller arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och omställningsstöd för att ta några exempel. Parterna argumenterar till exempel gemensamt för att det finns pengar till en sänkt arbetsgivaravgift för att finansiera en avtalad arbetslöshetsförsäkring.

Vissa paragrafer är dock överstrukna i överenskommelsen. Det är de som direkt berör förändringar för arbetare och berör LO och Svenskt Näringsliv. I övrigt är alltså formuleringarna kvar som LO i stora delar varit med och förhandlat fram tillsammans med PTK och Svenskt Näringsliv.

Oavsett hur januaripartierna löser frågan om LO:s eventuella deltagande i utredningen så kommer arbetet att ta tid. Förutom att reda ut hur lagen om anställningsskydd ska skrivas om, är det många frågetecken att räta ut när det gäller ändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet för att ta några exempel. Dessutom handlar det om statliga kostnader. Det parterna gör i praktiken är att de föreslår att staten tar på sig ekonomiskt ansvar för många av de förändringar de vill genomföra.

Den exakta tidplanen för det här arbetet ska regeringen återkomma till, men före valet 2022 ska arbetet med den nya lagstiftningen vara klart, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Men osvuret är bäst. Och under den här tiden kan mycket hända.

Inom PTK finns kritik bland flera förbund mot innehållet i överenskommelsen. De offentliga anställda kan också börja ställa krav.

Den stora frågan är ändå vad som händer inom LO. I samband med att arbetsgivarnas slutbud avvisades underströk alla LO-företrädare att beslutet var fattat i stor enighet.

Budskapet som skickades var att det inte fanns någon tveksamhet till att säga nej. Arbetsgivarnas kompromissvilja när det gällde viktiga trygghetsfrågor var otillräcklig, enligt en samstämmig uppfattning. När Handels och Hotell och Restaurangfacket varslar om strejk för att bland annat förbättra medlemmarnas anställningstrygghet ställer sig LO-förbund efter LO-förbund bakom och stöttar krav och varsel.

I grunden har emellertid förbunden inom LO olika syn på hur dagens anställningsskydd fungerar och hur behovet av olika typer av förändringar ser ut. Vad den bristen på samsyn betyder återstår att se.

 

Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist med lång erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning