Olidligt att Sverige inte återupptar stödet till UNWRA

Häromdagen kom ett tydligt uttalande från Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa.

Han beskrev den ondska som en terrorstat står för. ”De beskjuter lekplatser, sjukhus och hem, och använder metoder som borde vara förpassade till historien. Därför är vårt stöd viktigare än någonsin, och att vi fortsätter göra maximal skada på [terrorstatens] ekonomi med sanktioner, tullar och andra verktyg.”

Mitt budskap är tydligt, skrev biståndsministern på LinkedIn: ”Ni är inte ensamma. När andra drar sig tillbaka, så ökar Sverige stödet.”

Dousa skrev om terrorstaten Ryssland.

I Gaza bryter Israel mot krigets lagar

Men beskrivningen av det urskillningslösa våldet mot civila, mot sjukhus och människors hem passar också in på Israels angrepp på Gaza.

Det samma gäller ”användningen av metoder som borde vara förpassade till historien”, just sådana använder staten Israel, sådana som det internationella samfundet gemensamt förbjudit.

I Gaza bryter Israel mot krigets lagar, den israeliska arméns avrättning av åtta av Röda halvmånens sjukvårdare i mars är bara ett i raden av de krigsbrotten, och den Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Ändå vill den svenska regeringen inte ta initiativ till några som helst sanktioner mot Israel.

Tvärtom. De bilaterala relationerna mellan Sverige och Israel ska främjas, meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard när hon besökte Israel i mars i år. Handeln fortsätter som vanligt, vapenhandeln till och med utökas. En rapport från Riksdagens utredningstjänst visar att den svenska vapenimporten från Israel mer än dubblats under det senaste året, och vapenexporten har inte stoppats.

Statsministern själv serverar vin från de folkrättsvidrigt ockuperade Golanhöjderna. Ett hån mot Sveriges stolta tradition som försvarare av folkrätten och den regelbaserade världsordningen.

”När andra drar sig tillbaka, så ökar Sverige stödet.” Det är bra och viktigt att det gäller för det svenska stödet till Ukraina. Men det måste också gälla stödet till civilbefolkningen i Gaza. Nu är det mer än 50 dagar sedan de senaste hjälpleveranserna släpptes in.

En befolkning som redan är bortom bristningsgränsen plågas ännu mer, och varje dag blir det värre.

I det läget är det olidligt att Sverige inte återupptar stödet till UNRWA. Ingen annan hjälporganisation kan ersätta UNRWA, som står för hälften av sjukvården i Gaza och livsavgörande distribution av mat och rent vatten.

Vi har alla hört den hjärtskärande gråten från den lille pojken Ali, hans desperata vädjande om hjälp efter att en israelisk bomb slungat honom från ett hus till ett annat. Där är han, på taket till en ruin, ensam, bland krossad betong, bråte, och likdelar. Vi hör Ali.

Men Sveriges tystnad är öronbedövande.

Lisa Pelling