debatt Medan afghanska pass är giltiga som id-handling nekar svenska myndigheter afghaner möjligheten att få sin utbildning från landet godkänd i Sverige. Varför skapas inget alternativt sätt att verifiera utbildningar från Afghanistan? undrar Najwa Alimi.
”Universitets- och högskolerådet kan inte bedöma din utbildning.”
Detta standardiserade svar skickade Universitets- och högskolerådet (UHR) till mig efter att ha mottagit mitt diplom i kemi från Kabuls universitet. UHR tar nämligen inte utbildningsdokument med afghanskt ursprung på allvar.
Under de senaste åren har UHR inte kunnat bedöma utbildningshandlingar från Afghanistan, eftersom det inte finns möjlighet att kontrollera och verifiera dem. Jag är inte den enda som drabbats av UHR:s hållning och agerande. Konsekvenserna har varit direkta och omfattande för många afghanska migranter i Sverige. Personer som har studerat under flera år i hemlandet betraktas i praktiken som om de saknar utbildning.
Vilka alternativ finns då för att fortsätta studera eller arbeta när utbildningshandlingar inte kan bedömas? Många tvingas gå om sin utbildning från början i Sverige och lägga flera år på att nöta grundskole- och gymnasiebänkar i onödan.
Högutbildade tvingas börja om
UHR:s hjärtlösa agerande har påverkat många svensk-afghaners liv. En av dem som drabbats hårt är den 32-årige Hamid Formuli som arbetade i över fem år som inspektör på Finansdepartementet i Kabul. Efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan kom han till Sverige 2022.
”Trots att jag redan har studerat och klarat mina kurser måste jag nu börja om. Det gör att jag förlorar tid och inte kan gå vidare med mina planer”, säger Hamid.
Den 22-årige Husna Opiani som kom till Sverige 2025 efter att ha arbetat inom medierna i Afghanistan:
”Min utbildning stoppades redan 2021 av talibanerna. När jag kom till Sverige var min förhoppning att kunna fortsätta där jag tvingades sluta. Det här beslutet sätter stopp för mina studier igen – inte på grund av bristande förmåga, utan på grund av omständigheter som jag inte kan påverka”, säger hon till mig.
Situationen har lett till hopplöshet bland svensk-afghaner. Åratal av utbildning och arbetslivserfarenhet förlorar i praktiken allt sitt värde och människor behandlas som om de saknar erfarenheter. Det påverkar både deras möjligheter att studera och att få ett arbete.
Vem som helst förstår att utan en formell bedömning blir vägen till kvalificerade yrken svår. Många tvingas ta arbeten som inte motsvarar deras kompetens och går in i okvalificerade jobb. På sikt riskerar detta att skapa en grupp med outnyttjad kompetens i samhället.
Denna fråga har också en djupare innebörd. Samtidigt som kvinnor i Afghanistan förvägras rätten till utbildning möter vissa av dem, som har lyckats studera, ytterligare hinder i Sverige på grund av att deras dokument inte erkänns. Det får både psykologiska och ekonomiska konsekvenser och försvårar integrationen i det nya samhället.
Varför accepteras afghanska pass men inte andra dokument?
Och situationen är minst sagt motsägelsefull. Afghanska identitetshandlingar, som pass, accepteras i Sverige – men utbildningsdokument kan inte ens prövas. Samtidigt är Afghanistans ambassad i Sverige aktiv och erbjuder konsulära tjänster.
32-åriga Muska hade väldigt fina arbeten i Afghanistan, först som ekonom och sedan som distributionschef inom ett privat företag. Hon kom till Sverige för nästan tre år sedan och har drabbats hårt av att hennes utbildning i hemlandet inte räknas i Sverige.
”Denna situation har haft stor påverkan på mitt liv, både tidsmässigt och psykiskt. Flera år har gått åt till att försöka lösa detta, och det har lett till stress, hopplöshet och psykisk press”, säger hon.
Den centrala frågan kvarstår: varför har inget alternativ utvecklats när verifiering av utbildningsdokument inte är möjlig?
Om målet med ett utbildningssystem är att skapa lika möjligheter, måste systemet också kunna hantera särskilda situationer. Det är orimligt att kräva att människor som redan har gått igenom krig och kriser ska börja om från noll – enbart för att deras dokument inte kan verifieras.
Det svenska utbildningssystemet behöver utveckla alternativa vägar. Bedömningar kan baseras på erfarenhet, arbetsprover och faktisk kompetens. Om inget görs riskerar vi att skapa en generation som inte saknar förmåga, men som hålls tillbaka av administrativa strukturer.
Till sist: Förstör inte fler svensk-afghaners liv, UHR!
Najwa Alimi, svensk-afghansk journalist
Översättning från engelska och svensk bearbetning: Kurdo Baksi
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
