debatt Solidaritet är en investering i en demokratisk värld. När västvärlden drar sig tillbaka flyttar odemokratiska krafter fram sina positioner. De som drabbas först är världens fattigaste flickor, skriver Frälsningsarmén.
Vi ser just nu hur västvärlden drar sig tillbaka. I början av 2025 skrotade president Donald Trump det amerikanska biståndsorganet USAID. Parallellt har biståndet från stora västerländska givarländer minskat.
Frälsningsarmén verkar varje dag bland människor som lever i utsatthet, både i Sverige och runt om i världen. Vi ser hur fattigdom, konflikter, klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet drabbar de mest sårbara först och hårdast. Därför oroas vi när vi ser hur engagemanget för internationell utveckling minskar i delar av västvärlden.
I osäkra tider är det lätt att lockas av budskap som säger att vi först och främst ska tänka på oss själva. Att nationella intressen alltid ska gå före globala behov. Att stöd till världens fattigaste endast ska ges när det också tjänar våra egna ekonomiska eller geopolitiska syften. Men ett sådant synsätt riskerar att göra våra samhällen mer slutna, mer kortsiktiga och mindre medmänskliga.
När stödet till omvärlden minskar drabbas de svagaste först
Där demokratiska aktörer drar sig tillbaka uppstår ett vakuum som fylls av andra krafter. Om det internationella samarbetet försvagas och stödet till fattiga länder minskar kan auktoritära och odemokratiska aktörer få större inflytande. Fattigdom, hopplöshet och svaga institutioner skapar grogrund för instabilitet, konflikter och förtryck.
När stödet till omvärlden minskar drabbas de med svagast röst först. Hit hör flickor och unga kvinnor. Det är flickornas utbildning som väljs bort först. När familjen inte har råd att sätta mat på bordet är det döttrarna som gifts bort. Flickorna får vandra allt längre i jakt på vatten. Att med öppna ögon vända bort blicken från dem som lider mest är ovärdigt ett upplyst samhälle.
Vi vet att förändring är möjlig. I det område i Malawi där Frälsningsarmén arbetat för att stoppa barnäktenskap giftes inte en enda flicka bort under projektets första fyra månader jämfört med 96 året innan. Drar vi oss tillbaka nu backar utvecklingen.
Frälsningsarmén tror att varje människa har ett okränkbart värde. Ingen människas värde avgörs av vilket land hon är född i eller vilken ekonomisk styrka hennes nation har. Därför kan vi inte bygga vår framtid på likgiltighet inför andra människors lidande.
Politiken behöver se längre än den egna nationsgränsen
I berättelsen om den barmhärtige samariten utmanar Jesus oss att se vår nästa även när hon tillhör en annan grupp, ett annat folk eller befinner sig långt bort från vår egen vardag. Den utmaningen är lika relevant idag.
Vår nästa finns inte bara i vårt kvarter eller vårt land. Vår nästa finns också i flyktinglägret, i byn utan rent vatten, i flickans kamp för att få gå i skolan och i familjen som försöker skapa sig en framtid trots fattigdom.
Inför kommande regeringsbildning vill vi därför uppmana Sveriges politiska ledare att stå upp för internationell solidaritet och ett långsiktigt engagemang för världens fattigaste människor och inte fastna i ideologiska trätor om bistånd. Vi behöver politik som ser längre än den egna mandatperioden och längre än den egna nationsgränsen. Vi behöver investeringar i hållbar utveckling, utbildning, hälsa, jämställdhet och demokrati.
Att värna världens fattigaste är inte motsatsen till att ta ansvar för vårt eget samhälle. Det är en del av samma ansvar. Ett öppet, medmänskligt och tryggt samhälle byggs inte genom att vi vänder oss bort från andra människors behov, utan genom att vi inser att vår framtid är sammanlänkad med deras.
Lisbeth Andersen, samfundsledare Frälsningsarmén
Christian Lerne, ansvarig Internationell utveckling Frälsningsarmén
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
