Krönika I merkantilismens tidevarv är det centralt att stå upp för handelns välståndsbringande effekter, skriver Daniel Lind.
Sedan Kina i slutet av 1970-talet tog sina inledande steg mot att handelsmässigt öppna sig för omvärlden har landets industriproduktion stått i centrum för den ekonomiska utvecklingen.
Tempot i Kinas industriella expansion tog ytterligare fart under 90-talet och som ett resultat av WTO-medlemskapet 2001.
Strategin har förfinats över tid. Femårsplanerna har utvecklats i takt med att landets produktivitet har börjat närma sig omvärldens. Stora resurser har satsats på industripolitik. I spåren av bland annat finanskrisen 2008 och begynnande handelskonflikter lanserade kommunistpartiet år 2015 planen Made in China 2025.
Det var en satsning för att minska importberoendet och på fortsatt industriell utveckling utifrån tio utpekade branscher.
Beroendet av utländska företag verksamma i Kina ska därefter minska. Arbetet med att höja den teknologiska nivån och att stärka den internationella konkurrenskraften intensifierades.
Ny femårsplan höjer ambitionsnivån
De flesta bedömare anser att den här strategin har varit framgångsrik, i meningen att många av kommunistpartiets mål har uppnåtts. I den femtonde femårsplanen, som offentliggjordes i mars i år, tas ytterligare steg.
Målet är att dominera hela produktionsprocesser i traditionella och framväxande branscher. AI ses som den generella teknologi som kommer att höja produktiviteten i alla delar av ekonomin. Behovet av teknologisk självförsörjning betonas ytterligare.
Ett flertal nyckelteknologier som väntar på genombrott prioriteras. Samtidigt som det globala innovativa ledarskapet ska uppnås fullt ut, är målet att fortsätta utveckla de mindre högförädlande delarna av industrin. År 2049 ska landet vara världens industriella supermakt.
Som ett handelsberoende och teknologiskt ledande land har utvecklingen i Kina påverkat Sverige. Men hur – och hur mycket?
I en ny rapport besvarar Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli, och jag själv några frågor som förhoppningsvis kan bidra till en mer välgrundad diskussion om hur Kinas industriella expansion har påverkat Sverige och vad som möjligen kan komma härnäst.
Utgångspunkten för detta är industrin och dess underleverantörsled. Det betyder att fokus inte primärt riktas mot industrin som ett branschaggregat i nationalräkenskaperna, utan på den förädling – de löner och vinster – som krävs i hela produktionsprocessen för att producera en industriprodukt.
Vedertagen handelsstatistik leder fel
Skälet till detta är att globaliseringen och industrins specialisering utmanar vedertagen handelsstatistik.
Orsaken är, för det första, att i den här statistiken adderas värdet på insatshandeln mellan länder varje gång insatsen passerar en nationsgräns.
Om insatsen passerar fler nationsgränser vidgas därmed glappet mellan exportens försäljningsvärde och det nettovärde – den förädling – som krävs för att producera insatsen. Den här dubbelräkningen kan uppfattas som att den globala handelns värdeskapande ökar, när det i realiteten endast handlar om att försäljningsvärdet blåses upp av antalet gränsövergångar.
Den andra orsaken rör det så kallade iPhone-problemet: med vedertagen handelsstatistik tillfaller hela försäljningsvärdet det land där produkten slutproduceras, även om endast en liten del av förädlingen kan härledas dit. Typexemplet är en iPhone. Den slutproduceras i Kina, men endast en mycket liten andel av förädlingen genereras där. Övrig förädling finns inbäddad i den insatsimport till Kina som krävs för att telefonen ska kunna slutproduceras.
Med ett förädlingsvärdeperspektiv riktas alltså fokus på länders bidrag till handelns värdeskapande, inte på var i den globala produktionsprocessen länder befinner sig. Handelsbalansen mellan Kina och USA förändras till exempel drastiskt om förädlingsvärdebaserad statistik används. I samma anda går det till exempel att identifiera förädlingsvärdet i amerikansk industris insatsexport till Sydkorea som, efter ytterligare steg i produktionsprocessen, i slutändan bidrar till Kinas BNP.
Den tredje orsaken är att med vedertagen handelsstatistik beaktas inte de förädlingsvärden som finns inbäddade i de insatser som övriga delar av ekonomin levererar till den exporterande industrin. Med en ökad specialisering av industrins produktionsprocesser innebär detta att en växande del av den handelsrelaterade förädlingen inte beaktas. Detta innebär att tjänstesektorns allt viktigare roll som indirekt exportör, via sina insatsleveranser till industrin, förbises.
Sammantaget innebär detta att ett förädlingsvärdebaserat produktionsprocessperspektiv erbjuder den bästa möjligheten att på ett så realistiskt sätt som möjligt analysera handeln mellan Sverige och Kina – något som organisationer som OECD och WTO länge har argumenterat för.
Svenskt handelsöverskott med Kina
Utan att gå in på några detaljer vill jag passa på att nämna två slutsatser från rapporten. Den ena handlar om handelsbalansen mellan Sverige och Kina. Under senare år har vi ofta hört att Sverige inte klarar konkurrensen från Kina – och att detta leder till att vi som land importerar mycket mer från Kina än vad vi exporterar till Kina.
Men sedan mitten av 90-talet har den svenska exporten till Kina genererat löner och vinster i Sverige till ett värde som är ungefär 400 miljarder kronor större än vad Kinas export till Sverige har genererat i Kina. Under de 27 åren som vi tittar på är det endast under två som Sverige uppvisar ett underskott.
Den andra slutsatsen är att svensk export till Kina genererade 12 000 arbetstillfällen i Sverige i mitten av 90-talet. Numera uppgår antalet till mer än 80 000. Närmare 60 procent av dessa skapas i andra delar av ekonomin än industrin. Fordonsindustrin är den industribransch som i termer av arbetstillfällen är mest beroende av exporten till Kina.
Trump och handeln som nollsummespel
Vi lever i en tid där merkantilistiska tankar får allt starkare fotfäste. Historiskt har detta bland annat handlat om att världens rikedom är konstant – att ett lands vinst är ett annat lands förlust. Därför handlade politiken om att maximera handelsöverskottet – att exportera så mycket som möjligt och att importera så lite som möjligt.
I dag hör vi liknande tongångar om nollsummespel när ledande politiska företrädare uttrycker att landets underskott gentemot ett annat land måste pressas tillbaka. I spåren av detta hör vi allt starkare propåer om högre tullar och hårdare protektionism, likväl som att inhemsk ekonomi bör gynnas mer med subventioner och statliga stöd. Teknologiskt ledarskap, ökad industriell kapacitet, kontroll över kritiska handelsströmmar och geopolitisk makt är några av de fördelar som lyfts fram.
I det här klimatet är det viktigt att inte glömma bort att handel mellan länder i grunden handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige. Detta måste självklart kvalificeras på en mängd sätt, men förståelsen för de grundläggande drivkrafterna bakom ett ökat välstånd kan inte längre tas för given.
I centrum för den här globala diskussionen står Kina och dess framväxt som världens fabrik. I detta fall är de problematiska aspekterna av den ”fria” handeln särskilt tydliga och allvarliga, men en förutsättning för att välgrundad diskussion om de här utmaningarna är att den utgår från en uppdaterad förståelse för hur den globala ekonomin fungerar och var i världen som handelns värdeskapande sker.
Vår rapport visar att den fråga vi ställer i hög grad avgör vilket svar vi får om hur handeln mellan Sverige och Kina ser ut och hur den har utvecklats över tid. Med ett statistiskt angreppssätt som numera präglar forskarsamhället och ledande globala institutioner är det svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb.
Detta säger självklart ingenting om framtiden, men även i detta fall bör vi vara försiktiga med att dra slutsatsen att det med nödvändighet är negativt för svensk ekonomi om det ömsesidiga utbytet med Kina växer snabbare i nordvästlig än i sydostlig riktning.
Daniel Lind
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
