Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.
Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.
Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.
Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.
– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.
Nej till slopad karens för alla
Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.
– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.
Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.
Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.
– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.
Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.
Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter
Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.
– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.
Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.
– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.
Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.
– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.
En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.
Begränsa privata utförare
Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell, vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.
Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.
S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.
– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).
Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:
– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.
Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:
– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).
Vill ställa krav på arbetssökande
Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.
– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.
Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.
Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.
– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.
När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:
– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.
V och MP vill utreda arbetstidsförkortning
Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.
– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).
Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?
– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.
– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)
Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.
– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.
Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.
– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.
Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?
– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.
Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet
S: Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.
V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag
MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning
C: Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.
Vad vill partiet med a-kassan?*
S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.
C: Snabbare avtrappning än idag.
V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.
MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.
*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.
Ska karensavdraget avskaffas?
S: Ja
C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.
MP: Ja
V: Ja
Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?
S: Nej.
C: Nej
V: Ja
MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.
Främsta åtgärder mot arbetslösheten
S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.
MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.
V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.
C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
