Budgetnedskärningar är vardag inom den offentliga sektorn. Personal ska hålla nere sin lön och ständigt effektivisera arbetet. Hur långt får det gå innan detta blir en reell samhällsfara? undrar socialarbetarna Lisa Svensson och Gith Andersson.

Det talas ofta om individens eget ansvar i relation till statens ansvar för dess medborgare. Problemen som uppstår då dessa världar ska mötas handlar ofta om när förutsättningarna för att stötta individer att ta det ansvaret, inte räcker till. Detta gäller givetvis de människor som behöver vår hjälp och oss som arbetar inom människovårdande yrken.

Budgetnedskärningar är vardag inom den offentliga sektorn. Även personal ska hålla nere sin lön och ständigt effektivisera sitt arbete. De människor som vi möter och som är i behov av samhällets välfärdsinsatser får som konsekvens inte alltid det stöd och den hjälp som de har lagstadgad rätt till. Handläggare fattar beslut utan tid för eftertanke på grund av hög arbetsbelastning.

Hur kostnadseffektivt är det, frågar vi oss? Och hur långt måste det gå innan detta blir en reell samhällsfara? Eller är vi redan där?

Socialarbetare, både på kontoren och ute i de olika verksamheterna, pressas hårt. Svåra och tuffa ärenden, ofta innefattande tvångslagstiftning, ska handläggas av allt mer oerfarna medarbetare. Detta är en direkt konsekvens av att de mer erfarna medarbetarna allt oftare söker sig bort på grund av katastrofalt löneläge och en arbetsbelastning som inte längre är hållbar.

Hur värderas våra kunskaper och hur värderas allt det ansvar vi har i dag?

Då effektiviseringar och budgetnedskärningar åter kommer på tal frågar vi oss: Våra fackförbund kommer att göra en riskbedömning utifrån oss som medarbetare. Men våra klienter, de som behöver oss och har lagstadgad rätt till vår hjälp, vem riskbedömer hur nedskärningarna kommer att påverka dem?

Vi vill ge konkreta förslag för en säkrare och människovärdigare välfärd: Använd våra skattepengar med varsamhet. Se över kommunernas upphandlingskrav för att undvika att de bolag som inte betalar bolagsskatt i Sverige får ta del av våra skattepengar.

Den personal som anställs för att utreda och tillgodose de behovsprövade rättigheterna som vi har i Sverige måste ges en rimlig chans att göra detta på ett professionellt sätt och inom en rimlig tid. Det är dags att riskbedömningar görs för hur handläggning och utförande kommer att påverka våra klienter för att vi ska ha en chans att upprätthålla ett människovärdigt och lagligt Sverige.

Se över hur stor underbemanningen faktiskt är. Personalens arbetsmiljö är en av de grundläggande förutsättningarna för att goda, kostnadseffektiva och genomtänkta beslut ska fattas. Detta i sin tur ligger till grund för att en god vård bedrivs, med goda resultat som följd.

Vi älskar vårt arbete.

Vi är duktiga på det vi gör.

Men ni ger oss inte längre någon chans att utföra det som ingår i vår profession.

Lisa Svensson, Socialkontor väster, Norrköpings Kommun
Gith Andersson, Norrköpings ungdomsboende, Norrköpings kommun
m.fl.