debatt Det är bra med ett strikt regelverk, men när Transportstyrelsen är hänvisade till föranmälda besök för att utöva tillsyn över bilverkstäderna skapas felaktiga incitament, skriver Per Molander och Tormod Johansen i en replik till Tord Fornander från Fordonsbesiktningsbranschen.
I vår artikel var vi inte ute efter just bilprovningsföretagen utan ville bara peka på att myndighetsutövningsuppgifter är olämpliga att placera hos aktörer som har andra incitament än korrekt myndighetsutövning. Även om de flesta är noggranna och följer gällande regler, är motsättningen mellan vinst, kundnöjdhet och korrekt kontroll en riskfaktor.
Tord Fornander skriver: ”Kraven på utförare av samhällsuppdraget fordonsbesiktning är höga. Ett oberoendekrav skyddar mot jäviga intressen som påverkar myndighetsutövningen. Innehållet i besiktningen och grunderna för underkännande är strikt reglerat. Kraven på kompetens är höga. Besiktning ska ske likvärdigt. Därför samordnas utförarnas tolkning av regelverk.”
Regler är bra, praktiken viktigare
Det är bra med ett strikt regelverk, men det avgörande är inte vad som står i regelverket utan vad som sker på verkstadsgolvet. Det effektivaste sättet att övervaka den faktiska kvaliteten i besiktningarna vore att som Motormännen har gjort för att testa bilverkstäderna: att rigga ett antal fel och sedan kontrollera hur många som upptäcks. Så kan inte en tillsynsmyndighet göra.
Det näst bästa vore då att genomföra ett antal oberoende kontrollbesiktningar för att få en second opinion. Genom skrivningen i sin proposition omöjliggjorde regeringen Reinfeldt även detta. Tillsynsmyndigheten är därför hänvisad till att stå och titta på vid föranmälda besök. Det är inte en effektiv tillsynsmetod. Att Transportstyrelsen enligt Riksrevisionens bedömning har försummat sitt uppdrag är under sådana förutsättningar inte så märkligt.
Antalet underkännanden har varierat över tid, vilket Fornander menar beror på förändringar i fordonsflottan och ändrade regler. Men det som hände när etableringsfriheten infördes var ju först att antalet underkännanden först ökade signifikant för att sedan långsiktigt minska.
Ingen vettig människa tror att detta återspeglar det faktiska tillståndet hos fordonen. All verksamhet av det här slaget innehåller ett bedömningsutrymme, och i en vinstdrivande verksamhet kommer detta utrymme att utnyttjas på det sätt som maximerar den uppskattade avkastningen på kapitalet.
Incitamenten skapar risker
Prisutvecklingen på besiktningar har varit ogynnsam, vilket Fornander erkänner. Prisindex har sedan 2010 ökat ungefär dubbelt så mycket som det allmänna KPI. Han förklarar det med den ökade tillgängligheten, vilket förvisso har bidragit; det råder nu en viss överkapacitet i branschen, vilket producenterna finansierar med högre priser. Men en ökad tillgänglighet hade enkelt kunnat åstadkommas med ett ägardirektiv till den gamla bilprovningen i helstatlig regi.
Jävsregeln som Fornander nämner innebär till exempel att Volkswagen-koncernen inte ska kunna starta en bilprovningskedja i Sverige som specialiserar sig på VW-fordon och är liberal i sina besiktningar. Men om ett föregivet oberoende företag i Sverige startas med hjälp av ett lån i en svensk bank och ett motsvarande belopp reserveras i en utländsk bank, hur ska Transportstyrelsen förväntas upptäcka detta? Nu tror vi inte att detta är det dominerande hotet mot besiktningens integritet. Det är i stället den långsiktiga erosionen av myndighetsutövningen i en konkurrensutsatt verksamhet som är det stora hotet.
Incitamentsstrukturerna skapar risker som vi menar inte går att försvara i samband med myndighetsutövning. Eftersom vår bedömning är att kontrollmekanismerna är för svaga och kommer att så förbli, är det olämpligt att låta privata aktörer i konkurrens få ansvar för myndighetsutövning generellt.
Per Molander, tekn.dr, tidigare generaldirektör, aktuell med boken Politik för ett mänskligt samhälle
Tormod Johansen, docent i offentlig rätt vid Göteborgs universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
