Segregation Det räcker inte att bygga blandat för att motverka segregation. Den drivs främst av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser, visar nya studier från Malmö universitet.
Den politiska debatten om att främja social blandning genom att bygga områden med mer varierade boendeformer, på högersidan kallat ”tvångsblandning, har blivit en av valrörelsens mer polariserande. Socialdemokraterna gick ut redan för ett par år sedan om att man vill bygga bort segregationen med fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. Högerpartierna har rasat och varnar för att det skulle förstöra ”fungerande villaområden”.
Men frågan är inte ny. Blandade bostadsområden var uttalad politisk strategi redan på 1970-talet, påpekar Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet. Trots decennier av ambitioner kvarstår segregationen i Sverige. Martin Grander har i en ny studie av all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan 2012 och 2024 analyserat hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar.
Under perioden ökar segregationen något i Malmö, medan utvecklingen i Göteborg har varit mer stabil. Resultatet visar att nyproduktion med blandade upplåtelseformer kan minska segregationen lokalt men att skillnaderna mellan stadsdelar ändå växer. Mellan delområdena Törnrosen och Bellevue i Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst.
– Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger, utan av supergentrifiering. Även om inkomsterna ökar kraftigt i de fattigaste områdena, ökar de ännu mer i de redan rikaste områdena, säger Martin Grander i ett pressmeddelande.
De rika drar ifrån
Det är alltså inte nya exklusiva bostäder som driver segregationen, utan växande inkomstklyftor. När höginkomsttagare koncentreras till ett område, eller blir rikare där de redan bor, drar de ifrån resten av staden.
Ett exempel Martin Grander lyfter är Bellevue, det rikaste av Malmös 136 delområden. Mellan 2012 och 2024 har det knappt byggts några bostäder alls där. Men inkomsterna har ökat mest i hela staden, med närmare 80 procent, jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.
Samtidigt ser Martin Grander ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa segregationen. Om hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad i Malmö, då sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. Och om det byggs nya bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter då höjs den.
– Det är en rimlig strategi om man vill minska segregationen. Men vi kan inte förlita oss enbart på den, säger han.
Föreningslivet viktigt
Att det byggs blandat leder inte heller automatiskt till blandade liv. Människor kommer ändå röra sig i olika mönster, ha barn i olika skolor och handla i olika butiker. Det skapas små öar i området, poängterar Martin Grander. För att människor med olika bakgrund ska mötas behövs det skapas incitament för det, och där spelar föreningslivet en viktig roll, enligt honom.
– Idrott och kultur är sammanhang där alla kan känna sig välkomna och där människor med olika bakgrund kan träffas. I nybyggda områden finns det alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga. Det är ett viktigt uppdrag för både media och forskning att påpeka detta för planerare, säger Martin Grander.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
