Granskning Nej, han är inte antigrön. Att minska fossilberoendet är nödvändigt. Men de åtgärder som görs måste ge långsiktig effekt och inte utlova stora förändringar som sedan inte infrias. Sverige och andra länder i Europa har avvecklat kärnkraft, och det var ett misstag. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och en stark röst i ”antigröna expertlaget”.
Magnus Henrekson värjer sig mot att bli betraktad som antigrön.
– Jag är inte emot en grön omställning, men den måste ske på ett klokt sätt. Jag och andra har kritiserat vätgasstålprojekten för att de gett orealistiska löften. När de säger ”Vi kan göra vätgasstål som producerar mer än alla andra stålverk i Sverige gör tillsammans” är det inte realistiskt, säger han.
– Det förstör legitimiteten för den gröna omställningen.
Samma sak med vindkraft och solenergi. Tekniker som är intermittenta, som att det inte blåser hela tiden, är inga långsiktiga lösningar, menar han.
– Vi måste göra rätt saker. Men här har vi övernationella byråkratier [läs: EU] som anser sig veta vad det är, utan att det är prövat i forskning och försök.
Dagens Arena har visat att de vi kallar ”antigröna expertlaget” har medverkat i högerextrema alternativmedia 280 gånger sedan 2021. Men hur såg övervägandet att ställa upp där ut?
– Om SVT och SR låtit hela spektrat få komma till tals hade det varit en annan sak. Men det gör de inte. Jag har inte haft någon personlig vinning av detta, utan jag försöker göra sådant som kan göra samhället bättre. Ju mer jag drogs in i de här frågorna såg jag hur utrymmet att uttrycka de här uppfattningarna inte fanns. Men jag hade då, för fem-sex år sedan inte klart för mig hur eldfängt det var.
Men Riks och andra medier där ni medverkat tar hela tiden ställning för en sida, det är allt annat än objektiv journalistik?
– Det finns ingen objektiv journalistik. Ett perspektiv som redovisas är alltid subjektivt. Är det rena faktafel, ja, då är det desinformation. Det är upp till alla medier om de vill lyssna på mig. Jag hade gärna ställt upp för SVT, men inte fått de erbjudandena.
– Det tog ett tag innan jag medverkade i Riks första gången. Nu har de normaliserats, skulle jag säga, och är ju inte ägda av SD utan en privatperson. Att bli utmålade som ”onda kanaler” har hjälp det här medierna, de har hittat en nisch som kanske inte skulle behöva finnas. Men det kan vara uppåt 200 000 som ser inslagen, och det har varit en kanal att få ut mitt synsätt.
– Problemet har varit att SVT, SR och andra varit för okritiska inför sådant som Northvolt och Stegra, säger Magnus Henrekson.
Han anser att det är för få forskare och akademiker som uttrycker sig i samhällsdebatten i dag.
– 1991 hade jag min första artikel på DN Debatt. Då var det fler forskare som deltog i debatten. Nu har de svårare att föra ut sin kunskap, de skriver mest för sina kollegor. Fler borde vara ute med sina synsätt, men de som gör det är ofta de som kommit till åren, som Stefan Svallfors, Bo Rothstein eller jag själv. Men jag skulle aldrig göra något jag inte tror på själv.
Du var själv på 90-talet forskare på fackföreningsrörelsens forskningsinstitut, FIEF. Var det lågt i tak där också?
– Nej, för vi hade en fantastisk chef i Villy Bergström. Han var stark och eldfängd och totalt dedikerad till den akademiska friheten. Han gick sin egen väg och uppmuntrade mig alltid att medverka med det jag kommit fram till och brukade säga ”att om inte du tar debatten kommer utrymmet att ges till någon annan som är mindre insatt.”
– Men det är lägre i tak i dag, och mer polariserat. Alla placeras i ett läger: Är det höger eller vänster? Men det jag skrivit om är inte höger- eller vänsterfrågor. Och jag är ingen flockmänniska, det passar mig inte.
Ni använder er ofta av bilden att det är lobbyister och kommunikationsbyråer som målar upp en förskönad bild av ”gröna” satsningar. Men är inte ni en lobbykampanj som försöker motsäga deras bild?
– När Jan Wallander kom som vd till Handelsbanken var de bland de största annonsörerna i landet. Han förklarade att reklambudgeten skulle ner till noll. Deras agerande som en bra bank skulle tala för sig självt. Bra produkter behöver inte betala för reklam eller PR. Men Northvolt och vindkraftsindustrin har lagt mycket pengar på PR.
Budskapet från Magnus Henrekson & Co har varit att vindkraften är olönsam och ger stora effekter på människor och miljön, de har kritik mot gröna omställningen, men de har förespråkat ny kärnkraft.
– Fram till 2023 hette det att Sverige inte skulle ha någon kärnkraft år 2045, samma sak i EU, det skulle vara helt fossilfritt till 2050. Vi sa: detta är helt orealistiskt.
– Man har stängt ner 32 kärnkraftsreaktorer i Storbritannien, 23 i Tyskland. I dag har man enorma problem med energiförsörjningen, och börjar bygga nya kärnkraftverk. Vi hade rätt. Och till och med EU-kommissionens Ursula von der Leyen erkänner att man hade fel.
Måste inte en så stor sak som en omställning bort från det fossila följas av en hel del motgångar?
– När Harald Mix (vd för riskkapitalfonden Altor och medgrundare till investmentbolaget Vargas) hade sitt sommarprogram 2023 sa han att han skulle starta företag som skulle ta bort en procent av hela jordens koldioxidutsläpp. Det är och var helt orealistiskt och utopiskt.
– Det krävs många experiment och försök, och det kommer att ta tid. Vi kommer att behöva mycket energi och det kan vi effektivast få ur kärnkraftsteknologin. USA räknade i början på 70-talet med att de i början på 2000-talet skulle ha cirka 1 000 kärnkraftverk. Men de fick starka intressen i landets oljeindustri emot sig och sedan den gröna rörelsen på det. Och efter olyckan i Harrisburg 1979 har vi fått en nästan 50 årig parentes. Det kan komma att visa sig vara ett stort misstag.
Janne Sundling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
