Låt det bli ett värderingsval

S valmanifest är välkommet, men kan väljarna hålla reda på alla löften?

När Socialdemokraterna till slut presenterade sitt valmanifest innehöll det en stor och välkommen reform – billigare tandvård. Vuxna ska betala max tio procent av priset för en behandling,

En sådan förändring skulle göra stor skillnad. Så sent som igår talade jag med en närstående som behöver en ny tand. Räkningen skulle landa på närmare 40 000 kronor.

Sverigedemokraterna var snabbt ute och hävdade att de var först med att föreslå en sådan här förändring. Men det argumentet är ihåligt. Dels för att redan Göran Persson på sin tid hade ett liknande förslag, som inte kunde genomföras när Alliansen vann valet 2006 och prioriterade skattesänkningar. Dels för att Sverigedemokraterna under den gångna mandatperioden har haft makten och kunnat genomföra förslaget i princip när som helst, om man inte i stället prioriterat strypt migration och sänkta skatter.

En förändring har genomförts. Den som är över 67 och har stora behov av tandvård har fått den billiga tandvård som nu ska tillfalla alla, men det gjordes till priset av att ungdomar mellan 19 och 23 år inte längre har gratis tandvård.

Minns ni vem som lovat vad?

Med gårdagens besked har S ett paket av förslag inför valdagen, där minskade klasser i skolan för de minsta barnen till 12 elever per lärare och ett extra barnbidrag inför julen och sommaren är de största och mest konkreta. I alla fall när det kommer till plånboksfrågorna.

Problemet är att nästan alla partier under flera månader nu har regnat vidlyftiga vallöften över väljarna.

Jag undrar om de som ska rösta om drygt tio dagar ens kan minnas vem som har lovat vad.

Kanske kan Magdalena Anderssons besked igår ändå vrida debatten ett snäpp. Vi är många som har undrat varför Socialdemokraterna varit så passiva i valrörelsen, och varför valmanifestet dröjt så länge att många redan hunnit förtidsrösta när det kommer ut.

Hittills har valkampanjen i stort sett gått Tidöpartiernas väg. Det är deras frågor som har dominerat dagordningen. Ibland för att de blivit mer extrema (läs Jomshofs och Sverigedemokraternas utspel) ibland för att kriminalpolitiken trots Socialdemokraternas triangulering hamnat i centrum (Tidölaget har gjort allt de kan för att beslå S med att vilja ge mängdrabatt för brott, vilket närmast måste betraktas som desinformation) och när debatten svängt och börjat handla om välfärd har Tidöpartierna strösslat miljardreformer omkring sig.

Välfärden kostar pengar

Så hur ska väljarna kunna bringa reda i alla dessa välfärdsförslag?

Ett sätt är att ställa sig frågan om det är troligt att ett block som har som främsta mål att fortsätta sänka skatterna kommer klara av att leva upp till alla dessa kostsamma vallöften.

Eller om den tilliten i stället ska ges till ett block som faktiskt inser att välfärden kostar pengar.

Ett annat sätt är att inte lägga den stora vikt vid plånboksfrågorna som partierna tycks göra.
Låt det bli ett värderingsval.

Vilken väg tycker du att Sverige ska gå under de kommande åren?

Jesper Bengtsson