Krävs insatser för att fånga upp de som lämnat med lägsta betyget.
Det går att bygga ett snyggt staket, lägga ett vackert golv och räkna rätt på både mått och åtgång utan att analysera trävarors påverkan på samhället. Tusentals slumrande talanger får inte chansen att använda sina förmågor när skolan ser praktiskt kunnande som mindre värdefullt än att formulera teorier.
Studentmössan är inte mer värd än bygghjälmen, skriver Jan Gradvall i en krönika i DI Weekend (21 augusti 2026), och syftar på en markering från Storbritanniens nyvalda premiärminister, Labours Andy Burnham, som införde en ny skolpolicy i denna anda i Greater Manchester, där han tidigare var borgmästare. Nu vill han göra den nationell för att ge barn bättre chanser att komma in på arbetsmarknaden.
Vägen till färdigheter kan se olika ut
Där är vi inte i Sverige. Även om både bygg- och elprogrammen fått fler sökande på senare år väljer fortfarande majoriteten ett samhällsprogram till gymnasiet trots att alla program i dag ger högskolebehörighet. Den som vill bli exempelvis skomakare, eller urmakare får söka specialutbildning på folkhögskolor. Att serva bilar, laga kläder och skor, reparera maskiner, laga läckande tak, snickra verandor är viktigt för det cirkulära samhälle alla talar om. Hantverksyrken har också krav på att räkna, läsa, lösa uppgifter. Ingen kommer undan den tekniska utvecklingen.
Men vägen till färdigheter kan se annorlunda ut, handla mer om att lösa problemen konkret. Yrkesutbildningarna har lägre status i skolan som ser abstrakt analys som mer värdefullt änerfarenhetsbaserat lärande.
Det har varit en dyster utveckling för inriktningen finsnickeri på senare år, visar Skolverkets statistik: För tio år sedan fanns den på 40 skolenheter, förra året fanns den bara på 16 skolor.
Skolverket har sedan hösten 2025 avskaffat det nationella hantverksprogrammet till gymnasiet.
Gustaf Lüning, ledamot i Sveriges Hantverksråd och ordförande i Stockholms Snickarmästarförening oroas:
“Jag är rädd för att vårt yrkeskunnande är på väg att försvinna. Och försvinner det, är det väldigt svårt att få det tillbaka”, säger han i tidningen Yrkesläraren.
“Risken är att våra utbildningar blir ännu färre när vi inte längre blir del av ett större program. Och när en utbildning försvinner är det svårt att starta en ny med tanke på de stora investeringarna i nya maskiner.”
Svenska Hantverksföreningens fyndiga kampanj hjälp mitt barn vill bli hantverkare pekar på tidsandan och vänder på fördomarna om yrkesprogram.
Inför valet svarar partierna på hur de ska uppmuntra barn att välja ett yrkesprogram, men flertalet kommer inte mycket längre än till rot- och rutbidrag och nya upphandlingsregler. Ändringar som exempelvis Tidö-partierna kunnat genomföra för länge sen, om de varit intresserade.
Fått sämre färdigheter
Endast Socialdemokraterna vill göra något konkret åt hotet mot hantverksutbildningarna, visar partiernas enkätsvar till Hantverksföreningen.
Regeringen har hittills valt att skikta unga studerande mellan teori och praktik samt att privatisera yrkesutbildningen. Det senare har lett till att unga får sämre färdigheter än de behöver eftersom skolorna snålar både med utrustning, ofta med digitalt innehåll, och handledning. Saker elever måste lära sig inkräktar på skolornas vinstmarginal. Därmed får unga vuxna sämre kunskap än vad de behöver, vilket bidrar till att Sverige halkar ner på OECD-listan över unga vuxnas färdigheter som nu är lägre i Sverige än de var 2012.
Samhället “förlorar avgörande praktisk kompetens” när skolan sviker de praktiskt begåvade, som får känslan av att de är mindre kapabla. Trots att dessa förmågor är helt nödvändiga för att samhället ska fungera, larmar Erik Hedlund, doktor i pedagogik och professor vid Försvarshögskolan i en kritisk artikel av skolsystemets brist på likvärdighet i DN (18 augusti 2026).
En reform som träder i kraft först 2028 är otillräcklig när så många slås ut varje år. Det krävs omedelbara och kraftfulla insatser för att även fånga upp de tiotusentals, möjligen hundratusentals, ungdomar som redan lämnat skolan med betyget F. Alla som fått den Björklundska stämpeln oduglig måste få arbete, praktik, kort sagt ett självständigt liv.
Talanger som inte blir sedda
Enligt Skolverket lämnar omkring 16 000 niondeklassare – motsvarande 15 procent – grundskolan med underkänt i ett eller flera kärnämnen varje år. Det kan jämföras med EU-snittet på 4–5 procent, skriver Johanna Haraldsson (S) i en riksdagsmotion.
Skolmisslyckande ger ärr hos eleverna långt upp i medelåldern, understryker sex seniora forskare som också visar att tidiga insatser, skolhälsovård, mindre klasser hjälp till arbete kan ändra allt!
Skolan måste ge fler elever möjlighet att lyckas utifrån sina olika förutsättningar, inte klämma in alla elever i samma teoritunga form.
Vare sig det är grön omställning, rikets säkerhet, minskad arbetslöshet eller integration så behövs det politik för arbetsplatsutbildning verklighetsnära träning för fler unga vuxna.
Ofta med talanger och färdigheter som varken blir sedda eller tillvaratagna.
Liv Beckström
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
