Lawen Redar (S). Foto: Riksdagen

replik Eftersom Sverigedemokraterna inte kan ge svar på tal målar de upp en bild av mig som lögnare. Men jag ska ge dem rätt i en sak. Jag kommer fortsatt att vara konsekvent i mitt vakande över Sverigedemokraternas media- och kulturpolitik, skriver Lawen Redar (S).

Den 20 december 2016 fattade den dåvarande regeringen beslut om att tillsätta en parlamentarisk kommitté. Den hade i uppgift att föreslå nödvändiga förändringar för att public service-bolagen även i det nya, globala medielandskapet ska ha goda förutsättningar för sin verksamhet. Kommittén skulle inledningsvis föreslå ett nytt finansieringssystem, för att senare i ett tilläggsdirektiv ta ställning till hur public service-bolagens uppdrag ska utformas på kort och lång sikt. Uppdraget om finansieringssystemet och stärkt oberoende redovisades den 16 oktober 2017. Slutbetänkandet överlämnades till Alice Bah Kuhnke den 19 juni 2018.

Att tillsätta parlamentariskt sammansatta utredningar brukar beskrivas som en metod för att nå bred uppslutning i sakfrågor. Men det handlar också om att hantera ett flerpartisystem, där den inneboende insikten är att vi har målkonflikter och intressemotsättningar. Partier som inte sitter i regeringen får dessutom ett inflytande som svarar mot väljarstödet, och spänningen mellan proportionalism och parlamentarism kan på det sättet reduceras. Men detta kräver att partierna bidrar med sitt seriösa engagemang, att det finns ett starkt mandat hos företrädarna och att de slutliga kompromisserna ligger fast, åtminstone över viss tid.

Sverigedemokraterna har deltagit i den parlamentariska utredningen för public service. Där har de, liksom alla partier, kunnat reservera sig mot enskilda förslag och samtidigt kunnat använda sitt parlamentariska inflytande för att få igenom politik. Trots att de har ingått i utredningen, lagt fram förslag och undertecknat slutbetänkandet föreslår de, bara ett halvår senare, att det ska till en ny utredning. Dessutom vet de att det nuvarande sändningstillståndet för public service-bolagen utgår den 31 december 2019.

 Jag tycker det är dags för Aron Emilsson och Angelica Bengtsson att svara på en del frågor. Anser ni att ni inte har något politiskt ansvar alls när ni undertecknat en parlamentarisk utredning och kompromissat fram förslag? Hur länge till tycker ni det är rimligt att alla andra partier bär kompromisserna och att ni spelar underdogs? När är tanken att en ny public serviceutredning ska initieras när riksdagen senast måste fatta beslut i höst?   

Till skillnad från Angelica Bengtsson (SD) satt jag inte med i utredningen. Men jag har burit de kompromisser som samtliga partier enades om. Många hade säkert förvånats om vi socialdemokrater redogjort för den oerhörda process det innebar för oss att slutligen gå med på det solidariska finansieringssystem som sedan blev. Vi var emot förslaget, vilket Angelica Bengtsson själv kan intyga. Men det är en av de kompromisser som mitt parti har fått bära och som vi försvarade när riksdagen i november fattade beslut om att införa det. Den andra frågan avser förhandsprövningen där Angelica Bengtsson själv sett vår reservation. Men den låtsas hon givetvis inte om. Inte heller vad hon själv uttryckte på Folk och Kulturdebatten om public service.

Huvudfrågan för oss handlar i nuläget om att public service och de kommersiella mediabolagen får politikens stöd för långsiktighet i arbetet. Den digitaliserade och globala mediemarknaden har gjort att annonsintäkter går till Youtube, Facebook och Google istället för våra dagstidningar som tvingas försörja sig på digitaltjänster. Public service utmanades också under lång tid av att svenska hushåll inte köper tv-apparater vilket den tidigare licensen byggde på. Utvecklat samarbete mellan aktörerna och goda finansiella förutsättningar menar jag bidrar till en bred mångfald av medier och att den svenska befolkningen får oberoende information av hög kvalitet.

Vad gäller Copyrightdirektivet har Sverigedemokraterna en ordentlig hemläxa att göra då de inte alls tycks ha läst på dess innehåll och innebörd. Jag konstaterar dock att man bland annat därför tappar all trovärdighet hos svenska konst- och kulturskapare som är måna om upphovsrätten och rätt till ersättning efter sitt skapande.

Men vi fortsätter debatten. Och jag lovar att fortsätta vaka över er politik.

 

Lawen Redar, kultur- och mediapolitisk talesperson (S)

 

Anm:

Ovanstående är en replik på detta svar från Angelica Bengtsson och Aron Emilsson (SD)

Det ursprungliga debattinlägget från Lawen Redar återfinns här.