Svårt att förstå hur lätt det är att hamna på Vänsterpartiets riksdagslista
Vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali har tagit time out. Anklagelserna om att han skulle ha personkryssats in i riksdagen genom valfusk blev för omfattande, och han kommer inte att ta sin riksdagsplats förrän frågan är utredd.
Det är bra.
Valfusk är ingen liten anklagelse och skulle några personer ha betalt väljare för att rösta på Vänsterpartiet och kryssa just Mohamed Abdukardir Ali är det en enorm kris för valet i Dalarna. Kanske måste det göras om.
Ännu bara misstanke
Men just nu handlar det bara om en förundersökning. Inget annat. Och som alltid måste oskuld vara utgångspunkten tills motsatsen bevisas.
Enligt tidigare polisuppgifter har personer delat ut röstkort där Mohamed Abdukardir Alis namn redan varit kryssat och sedan kört väljare i bil till vallokalerna.
Detta är helt lagenligt.
Flera partier skjutsar väljare till röstlokalerna, om de till exempel är gamla och inte orkar ta sig dit av egen maskin.
Alla partier delar ut valsedlar till väljarna.
Rösthemligheten handlar om att ingen ska pressas att rösta på ett parti eller en kandidat, och det allvarliga i anklagelserna handlar om misstanken att väljare fått betalt för att rösta.
Det är ett grovt brott. Som nu ska utredas.
Mobben säger sitt
Men i sociala medier har skuldfrågan redan avgjorts av mobben. Den här nyheten har passat in i en bild som flera av Tidöpartierna redan spridit. En bild som grundar sig i rasism och som säger att det handlar om klanröstning när de rödgröna partierna får starkt stöd i utanförskapsområden. En bild som nedvärderar väljarna i dessa områden. Ibland har det till och med riktats krav på att de inte borde får rösta.
Det är en grotesk och antidemokratisk reaktion på valresultatet.
I en fungerande demokrati är människor fria att rösta på vad de vill, av vilka skäl det må vara.
I en fungerande demokrati avspeglas befolkningen dessutom i riksdagen.
– Folk här tänker att han kommer göra skillnad, säger Hassan Abdalle Ali, som bor i Tjärna allé till Dagens Nyheter, som förklaring till varför så många kryssade som de gjorde.
Så kan det också vara.
Gåtfullt Vänsterpartiet
Vid sedan av själva röstförfarandet är ändå frågan hur Vänsterpartiet i Dalarna har kunnat placera en person på riksdagslistan som bara varit med i partiet i några månader, och som ingen av de ledande inom partiet i länet verkar veta något substantiellt om.
Min bild är att fungerande partier inte agerar så.
Min bild är att riksdagslistan är något man hamnar på när man varit med ett tag, engagerat sig i partiets interna och externa liv, haft kommunala uppdrag där man prövats i konkret politiskt arbete. Sedan, om man har tur och ens profil passar i relation till de andra på listan, kan man få en plats där.
Det går att förstå att ett parti, om det saknar representation från någon viktig väljargrupp, som den somaliska, kan låta någon särskilt begåvad politiker hoppa över något av de ovan nämnda stegen.
Men i det här fallet har Vänsterpartiet hoppat över dem alla.
Det är en smula gåtfullt.
Allvarlig fråga vilka som får plats
Samtidigt som jag skriver detta inser jag dock att det ”snabbförfarandet” inte är så unikt trots allt. Inför valet 2022 lanserade exempelvis Liberalerna ett stort antal kändisar på sina listor. Personer som inte tidigare varit engagerade i partiet. Vid den tiden låg Liberalerna på samma sätt som inför det här valet riktigt illa till i opinionen och partiledningen antog att namn som Martin Melin, Johanna Hildebrandt och Dominika Peczynski skulle lock nya väljargrupper till partiet. Martin Melin tog sig sedan också hela vägen till riksdagen.
Ingen jämförelse i övrigt, Liberalerna har inte hamnat i närheten av de problem som Vänsterpartiet har.
Misstankarna i Boränge visar i vilket fall att ett fungerande parti bör ta allvarligt på frågan vilka de sätter upp på sina riksdagslistor.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
